Fredrik, inte att lita på

Jag har några kollegor som jobbar på biblioteket. De är allvarligt oroade för mig. De tror att jag kommer att förgås om jag inte får tag på en man snart. Jag försöker lugna dem och tala om att jag mår bra och att jag mått mycket sämre i mina relationer än nu när jag är ensam. De tror ändock att rätt man skulle pigga upp livet för mig. Jag tror däremot att en man skulle krångla till livet för mig.

I fredags när jag äntrade biblioteket sa den ena kollegan:

– Nu har vi hittat rätt karl till dig.

– Vem då?

– Fredrik! Fredrik Reinfeldt!

– Men, säger jag. Han är inte att lita på.

– Jo, han är ju statsminister. Det är klart att han är att lita på.

– Nej, han är en stor egoist, säger jag, som bara tänker på sin karriär.

– Hur vet du det?

– Jo, förstår du, säger jag och så berättar jag storyn, skvallret om Fredrik Reinfeldt som jag fick höra strax innan han blev vald till statsminister. Kollegan häpnar och undrar om det är sant? Jag pillar lite på en bok i hyllan där vi står och säger att väninnan som berättade det för mig hävdade att det var sant. Och varför skulle hon ljuga? Och så står vi där lite förstummade både två för det är inte riktigt vad vi tänkt om Fredrik Reinfeldt som verkar så helylle, men  vi säger inget mer.

Och om du blev väldigt nyfiken nu så förstår jag dig, men mer än så får du inte veta. Varför? Jo, jag har faktiskt inte kollat ursprungskällan till detta skvaller så därför tänker jag hålla tyst. Och om det jag vet är sant kommer det nog fram ändå så småningom.

 

3 reaktioner till “Fredrik, inte att lita på”

Kommentarer inaktiverade.