Gott nytt år!

Så är det återigen hög tid att önska varandra ett gott nytt år. Tiden rusar och åren går.

Om jag ska summera 2017 så var den absoluta höjdpunkten att bli farmor. Det gav upphov till stor glädje. Roligt var också att mina barns båda katter trivs fint hemma hos mig. Kan det bero på att jag hade en egen katt när jag var barn? Mina dolda kattskötartalanger har i alla fall blomstrat under året som gått.

Till det negativa hör ju min arbetsplats som inte alls kunde hantera min anmälan av trakasserier på ett professionellt sätt. Dock är jag glad att jag fick möjligheten att vara hemma med full lön under de första månaderna av  utredningen. Nu bidde det bara en tumme av den (trots att det gått mer än nio månader sedan anmälan har utredningen inte presenterats än) och ska jag vara ärlig så tycker jag att HR-avdelningen på Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad kan dra något gammalt över sig och skämmas. Inte heller gjordes det en analys av arbetsmiljön på hela skolan som det talades om utan de som intervjuades i fallet var de som ville ta sig till utredande psykolog och prata. Tror ni på allvar att vuxenmobbare gör sånt frivilligt? Att tre rektorer samtidigt sagt upp sig från min skola signalerar ju något om vilket arbetsklimat det är där.

Vad jag önskar mig för nästa år? Att få vara frisk är nummer ett, men visst finns det förhoppningar att de manus jag skrivit på ska bli utgivna. Väninnan frågade igår om jag inte önskade träffa någon man. Vad svarar man på det när man fyller sextio om ett halvår? Det är faktiskt inte så viktigt och jag vänder hellre på frågan: Finns mannen som vill träffa mig?

Så kära läsare, ett glatt slut på 2017 och ett gott nytt 2018 önskar katten Grossmann och jag.

 

 

Ljuvlig singeljul

Julen närmar sig och som på beställning börjar media och speciellt Nyhetsmorgon på TV4 tjata om hur synd det är om alla som är ensamma över julhelgen. Jag håller inte med. Vi som lever ensamma är väl inga offer? Julen blir vad man gör den till. Och om man inte är svårt sjuk så finns det mycket att berika julhelgen med. Här följer mina tips:

1. Bjud hem någon eller några.  Varför kan inte den som bor ensam ta egna initiativ?

2. Fixa julmaten och vinet du gillar och njut av att du får se alla program på TV som just du vill se.

3. Passa på att motionera under juldagarna. Har du tur finns det snö och du kan åka längdskidor. Annars går det bra att jogga eller promenera även om det är halt. Skaffa broddar till joggingskorna (säljs på sportbutiken) eller till dina vinterdojor (finns på apoteket) och ge dig ut i naturen. Finns det något utegym så kör ett pass även där helt gratis. Har du inget utegym i närheten kan du ladda ner någon av de  gratisappar som finns. Jag har en som heter Seven minutes. På bara sju minuter kör du igenom hela kroppen och får garanterat träningsvärk dagen därpå. Gillar du inte promenader och styrketräning? Kolla om simhallen är öppen. I vissa kommuner kan man bada både på julafton och annandag jul.

4. Gå i kyrkan. Julhelgen är högsäsong för kyrkorna. Där tas alla emot med varm hand. Har du gått ur kyrkan? Du är välkommen ändå. Se programmet på www.svenskakyrkan.se

5. Besök någon som är sjuk och ensam. Ring ålderdomshemmet/sjukhemmet/flyktingförläggningen och fråga om de behöver en volontär. Har du tur får du vara tomte.

6. Ta kontakt med någon frivilligorganisation och hjälp till med julfirandet för hemlösa. I Stockholm finns Stadsmissionen.  Där får du uppleva det som är det viktigaste budskapet under julen; att få ge.

7. Anmäl dig som hund- eller kattvakt. Annonsera på Facebook. Säker finns det någon som blir överlycklig av att just du ställer upp och passar hunden eller katten. Ett djurs sällskap är ibland bättre än en människas. Fråga mig jag har provat.

8. Låna hem några bra böcker från biblioteket och gör julhelgen till en läshelg. Inte dumt alls att få fly in i en roman.

9. Se på film. På juldagen är det filmpremiärer. Unna dig en biobiljett.

10. Skriv en saga, en novell, en dikt eller en början på en roman. På tre dagar hinner du, om du är ostörd, ganska långt.

11. Gå på annandagsrea och fynda julklappar till dig själv.

Slutligen, glöm inte att julen bara är tre dagar med en massa ståhej. Det finns miljarder människor som aldrig firar jul. Var glad över att du slipper handla onödiga julklappar och göra dig till för människor du kanske inte ens gillar. Gör det du känner för och och ha en underbar GOD JUL.

 

 

 

 

 

Vad är det med vissa människor egentligen?

Vad är det med vissa människor egentligen? Det här med makt, att ha tappat ansiktet, att ha blivit avslöjad är tydligen inte lätt. Några (i dessa fall män) får det såklart låta det som om det är kvinnan som är boven i dramat.

Väninnan har tre barn med en man. Under deras över tjugo år tillsammans var det hon som skötte barn, hus och hem, hon som betalade det mesta (ja ni vet maten, hyran och kläder till barnen). Han öppnade bara plånboken ibland mycket generöst och bjöd familjen på någon resa, någon ny dyr möbel, dator eller onödig köksmaskin och då alltid under buller och bång. Se vilken generös pappa jag är!

När hon lämnade honom misshandlades hon och han försökte att våldta henne. Polisanmälan vågade hon inte göra för hon visste att han med sina kontakter kanske skulle skaffa fram vittnen som plötsligt gjorde henne till förövare eller så skulle rättegången dra ut på tiden och hon skulle få uppleva skiten om och om igen. Hon ville glömma sin exman och gå vidare.

Han betalade såklart inget underhåll för barnen. När hon kollade med skatteverket hade han ingen inkomst. Vad han gjorde med de 80 000  i månaden som han påstod sig tjäna medan de levde ihop visste hon inte. Kanske var det så att han jobbade svart? Hon bet ihop och kämpade med ekonomin som ensamstående. Såg till att främst båda barnen mådde bra. Han gled iväg på lyxresor och träffade knappt barnen. När barnen skulle ta studenten bjöd min väninna in sin exman till studentmottagningen. Han hade en ny kvinna och väninnan som inte hade några problem med det, hälsade även henne välkommen. Hennes före detta man och barnens pappa vrålade till henne i telefonluren att han inte tänkte komma. Däremot skulle han gå på utspringet. Dit fick inte hon komma bestämde han.

En annan gång ser väninnan sin exman på en friluftsanläggning. Hon joggar fram till honom och säger:”Hej!” Han stirrar på henne som om hon var någon okänd och svarar inte. Då säger väninnan:”Fint att du körde XX (ett av barnen) till NN med alla grejer. Han rör inte en min, mumlar ja och går därifrån.

Nu är barnen vuxna. Väninnans ekonomi är bra. Hon reser och har ett eget liv. Kontakten med exmaken är obefintlig, men två av barnen har fått barn. Nu finns det alltså gemensamma barnbarn med i bilden. Barnen undrar om de kan bjuda både henne och exmannen på dopet. Väninnan svarar att det går bra. Hon har ju redan för många år sedan velat bryta isen och kunna prata med exmaken. Det är ju han som knappt svarat på tilltal. Som skrikit i luren.

Exmaken fyller jämt. Väninnan skickar ett vykort. Skriver:

Grattis på högtidsdagen!

Mycket ihop med dig var skit, men vi har i alla fall tre fina barn och nu två underbara barnbarn. Ha en skön födelsedag!

Några dagar senare får hon ett sms. Han tackar för gratulationerna och skriver att barnen funderar om de kan bjuda dem båda på dopet. För hans del är det inga problem, men hon får inte diskutera något som hänt i deras tidigare liv. Hon svarar att hon inte har några problem med att vistas en stund i samma rum som han, men påminner honom sen om att det var han som högljutt tackade nej till att närvara vid barnens studentmottagningar och det var han som dikterade villkoren att hon inte fick vara med på utspringet. Nu är det han, återigen han som säger att hon inte får prata om något ur det förflutna och han talar till henne som om hon vore boven i dramat. Hur vore det om han bad om ursäkt för att han utnyttjat henne som en slav i hemmet under så många år? Hur vore det om han bad om ursäkt för misshandeln och våldtäktsförsöket han utsatte henne för strax innan skilsmässan?

Hon säger att hon inte väntar sig någon ursäkt. Det är ju han som är man med all rätt på sin sida. Och hon har ju kränkt honom rejält genom att lämna honom. Att han genast skaffade en ny kvinna medan hon fortfarande lever ensam är kanske hotfullt det också, säger hon.

Jag kan se likheter med de trakasserier jag utsattes för på jobbet. Ingen av dem jag anmälde frågade hur jag mådde, ingen av dem bad om ursäkt. Däremot krävde en av dem att jag skulle be honom om ursäkt för att jag hade anmält honom. Han både skrek det till mig och mejlade mig om detta. Jag meddelade rektorn, men hon gjorde såklart ingenting. Jag skulle ha förståelse för att männen i detta fall kände sig kränkta över min anmälan sa en kvinna på kommunens HR- avdelning. Så allt de utsatte mig för ska jag glömma och ha förståelse för och så ska jag be om ursäkt? No way!

Både väninnan och jag är utsatta för maktstrukturer. Männen har alltid fått rätt, är vana att få rätt, är vana att bli behandlade som klokare och bättre vetande. Att förstå vad de utsatt en annan människa för under lång tid verkar inte ingå i utbildningen till man.

Är det någon som undrar varför jag engagerat mig i metoo- rörelsen och gått med i Fredrika Bremer förbundet samt börjat träna boxning?

 

Shanghai

I Kina fungerar inte Facebook, Twitter eller Google. Man kan visserligen ladda ner en app och på så vis kringgå förbudet mot sociala medier, men jag valde att slippa dem i veckan när jag besökte Shanghai.    Några av mina vänner blev så oroliga att de sms:ade mig eller mejlade och frågade hur det stod till. Var jag allvarligt sjuk? Hade det hänt en olycka?

Jag kan inte låta bli att tänka på hur det var förr, när man flög iväg till andra sidan jordklotet och i princip ingen visste var man var. Något vykort skickades iväg och sen fick det vara bra. I bästa fall hade vykortet nått mottagaren innan man kom hem.

Resan till  skimrande Shanghai var arrangerad av Lotus resebyrå. Jag som nästan alltid rest på egen hand var förvånad hur trevligt det var att resa resa i grupp. Hans, en lugn, rolig och påläst guide tog oss runt till alla ställen som var värda att se. Det var bara att passa tiden och hänga med.