Pandemi, DDR och perspektiv

Det skrivs i media om olika människor som drabbats av pandemin som varat i ett år. Om man sätter det i ett perspektiv och ser tillbaka i historien så verkar det ganska fånigt. Vad är väl ett år jämfört med ett helt liv? Jag kunde inte låta bli att skriva den här dikten.

DDR

Han framstår som ett offer

Det är verkligen synd om honom

Fick inte passera gränsen till Norge på en månad!

Den stackarn.

För oss fanns en gräns

som inte fick passeras

under ett helt liv

Akvarieliv, utegym, vinterbad och dikt

Om någon undrar hur det går med akvarielivet kan jag tala om att jag fortfarande bor i ett. Vad då? undrar du kanske. Ja, titta här:

Att ha plast för alla fönster gör inte livet roligare direkt.

Men jag tillhör inte de deppiga. Större delen av tiden är jag ju på jobbet och när jag är hemma kan jag ju faktiskt gå ut. Ibland går jag till utegymmet och andra gånger har jag vinterbadat.

Man kan fördriva tiden med att skriva också. Här kommer en nyskriven dikt:

Stop the repeat

Det är som om du 

har spelat in dig själv

och spelar upp samma jävla repliker

hela tiden.

Jag vet inte vad jag ska svara.

Stop the repeat!