Sju svåra år

Man kan välja hur man ser på livet. Du som har följt den här bloggen sedan starten vet att jag för det mesta är optimistisk. När saker och ting inte blir som jag tänkt har jag ändå lyckats se det från den ljusa sidan. Men ibland är även jag trött och håglös och då känns inte livet alltid så glatt. En sån dag skrev jag den här dikten:

Sju svåra år

Du sa att alla måste uppleva sju svåra år

(precis som när den där spegeln krossades under en hysterisk fest) 

innan det goda livet infinner sig

Jag kämpade i 

sju

fjorton

tjugoen

tjugoåtta

trettiofem

fyrtiotvå

fyrtionio

femtiosex

sextiotre

Och sen dog jag

I ensamhet

Nöjd nu?