Sonen har flyttat till Gotland. Nu är det ingen som:
- kommer hem klockan fyra på morgonen flera nätter i veckan och slamrar med dörren så att jag vaknar.
- ställer sina 45:or mitt på hallgolvet.
- länsar hela kylskåpet.
- ockuperar badrummet och duschar i timmar. (förutom dottern förstås)
- dricker upp all mjölk och juice.
- käkar upp all frukt jag köpt på en dag.
- skickar sms klockan fem på morgonen ”sover hos…”
- spelar datorspel hela dagen.
- svarar ”jag ska” när man påminner om städning.
- klampar in med skorna över mina nytvättade golv och säger ”åh jag glömde… och hinner inte ta av mig skorna.”
- pratar i telefon mitt i natten
- säger ”Mamma du är bäst!”
Istället är det kusligt tomt och ödsligt i lägenheten och jag saknar honom redan.
Ja det blir tomt efter dem..
Kan föreställa mej tomheten. Men med tiden tror jag man uppskattar att rå-om-sig-själv kvällar oxå! Trevlig bloggläsning!
Lyssna den!Jag tycker om den, jag kan översätta till dig!
http://margotzy.multiply.com/video/item/54
Jobbigt
Ja, så är det!!!
Konstig man är som saknar allt man en gång egentligen stört sig på 😉