Förra året serverade dottern på en fest. En av gästerna hette Jan Guillou. Idag kom hon hem från ett seglarläger. När hon packade upp gav hon mig boken jag försett henne med före lägret och sa: ” Vilken fantastiskt bra bok han har skrivit den där Jan Guillou. Det kunde man inte tro om honom.” 
Kyligt att först lära känna personen Guillou, och sedan författaren.
Påminner lite lite grann om Tommys dotter som såg filmen Sällskapsresan för första gången. När Stig-Helmer kom in i bild ropade hon förtjust: Titta, han har en Stig-Helmer i håret.
Hahaha, en ärlig mening 🙂