Jag är född i fel land. Det kan jag helt krasst konstatera efter att idag ha stått och demonstrerat på Mynttorget.
Vi var sex stycken tappra LR – medlemmar som trots snålblåsten bredde ut oss över det lilla torget och försökte dela ut flygblad till förbipasserande. Det var inte många som stannade trots att vår idrottslärare Bertil och jag fungerade som några slags forwards och Sten, Marie, Leif och Ann täckte upp bakom för att eventuellt fånga dem som slunkit förbi. Någon stannade då och då till, mumlade om att vi gjorde ett bra jobb och att vi var värda mer i lön, men de allra flesta skyndade förbi med raska steg och blicken fäst i marken.
Och var fanns pressen? Jo, sonen satt på ett tåg från Karlstad efter att ha varit där och fotograferat pappersbruk och grannen som jobbar på ABC hade jag helt enkelt glömt att säga till. Fast det fanns inte mycket för dem att rapportera. Vad har sex frusna lärare för nyhetsvärde? Annat är det när de franska bönderna demonstrerar. Då hälls det gödsel utanför byggnader och gatorna fylls av skanderande människor från hela landet. Där är det helt klart lite mer action.
Till nästa demonstration ska vi kanske samla ihop alla pennstumpar, gamla suddegum och de där böckerna i skolan som används än, men borde kasserats för länge sen. Hela rasket skulle vi sen hälla i en stor hög utanför Rosenbad. Det skulle vara grejer det! Då skulle jag trivas och pressen skulle äntligen få något att skriva om.
