Jag har skrivit om det förut och jag skriver om det igen. Faktum är att jag kommer att tjata om det tills jag går i pension. Nu har även Dagens samhälle uppmärksammat det hela. Vad undrar du? Jo, frågan om lärares fortbildning.

I dag beror din fortbildning som lärare oftast helt på dig själv. Det är du som på din fritid måste fylla på dina kunskaper. Arbetsgivaren har oftast inget intresse av att förse sina lärare med nya kunskaper.

Jag läste ämnet religion 1978 – 1979 på Stockholms universitet. 1982 examinerades jag som ämneslärare i svenska, religion och historia. Sedan dess har jag fått en och en halv dags fortbildning i ämnet religion. I tre timmar fick jag i mitten på 80-talet lyssna på Jan Hjärpe, religionshistoriker och professor i islamogi och på 90-talet deltog jag i en fortbildningsdag om New age ute i Vallentuna. Det är allt! Mina arbetsgivare, som från början var staten, men sedan 90-talet varit olika kommuner, har tyckt att det räckt.

Men lärarlyftet då? tänker den insatte. Varför söker hon inte lärarlyftet och studerar på heltid med 80% av lönen? Jo, för att lärarlyftet främst är till för grundutbildningar. De gånger jag undersökt mina möjligheter att studera på lärarlyftet har det endast erbjudits 30 p i grundkursen religion för obehöriga lärare. Man är inom svenska skola desperat angelägen att göra obehöriga behöriga, men det finns absolut inget intressa att låta behöriga lärare få fördjupade kunskaper.

Vad gör vi lärare på våra studiedagar då? Oftast sitter vi i små korta möten och diskuterar något. Oftast ligger fokus på elevvård, men ibland dryftar vi något problem inom ämnesgruppen. Ytterst sällan tas någon expert utifrån in och trots att många skolor skryter om sin nära koppling till olika universitet är detta något som sällan kommer lärarna till gagn.

Fortbildningen blir oftast i nivå med dikten Studiedagen som jag tidigare publicerat här på bloggen.

Lära av varandra

På studiedagen

samlas vi i aulan

Vi ska lära av varandra

Vi är professionella

 

Kollegan och jag

sätter oss i städskrubben

med en flaska vin

och hånglar

Och ja, jag är mycket intresserad av att staten tar över ansvaret för lärares fortbildning, att vi lärare tillfrågas vilken fortbildning vi behöver och att man satsar på ämnet ibland. Det händer en del inom ämnet på 30-40 år. Varför ska vi lärare undanhållas ny forskning?

Så länge svensk skola inte satsar på kvalitet kommer resultaten bli därefter.

Sedan 90-talet har skolan stirrat sig blind på att spara pengar och hitta billiga lösningar. Det gäller tyvärr på alla plan och inte bara när det gäller fortbildning. Ointelligenta skolledare har dessutom i allt för hög grad trott på ”gurus” som kommit med enkla lösningar. Många är de underhållande, men inte alltid så givande föreläsningarna som köpts in till skolan. I dag ser vi resultatet.

Det är dags att svensk skola kör upp ur diket. Satsa på lärares fortbildning!