Tack 2020!

Snart kan vi säga tack och hej då till 2020. Överallt läser jag att det var det sämsta året någonsin. Folk är arga, besvikna och fortfarande rädda och ängsliga för att bli smittade av viruset covid-19. Med all rätt kanske, men året då? Var det så dåligt egentligen?

När jag skrollar mig igenom årets bilder ser jag att jag läst kanske 60 böcker, gjort utflykter till fots och med cykel runt stan, varit mer i skogen än andra år, badat, paddlat, mediterat, skrivit, haft många Facebook-möten och träffat barnbarnet. (Jag bestämde mig direkt när pandemin kom på tal att henne ska jag fortsätta träffa en gång i veckan och så har vi gjort. fast vi har varit mycket utomhus.) Arbetsmässigt har jag fått prova på att undervisa på distans vilket jag faktiskt tycker är rätt okej.

Som många andra saknar jag att mingla med folk, äta middagar ihop och att kramas. Fast det har jag gjort ibland ändå.

Utegymmet som jag besökt många gånger under året är okej, men när det regnar oavbrutet i flera dagar lägger stockarna som man ska lyfta på sig några kilo. Det blir tungt och dessutom är det lite enformigt. Ibland behöver man den där glada instruktören som på gruppträningspassen hejar på en så man gör några armhävningar extra. Visserligen var jag med i en armhävningsutmaning på Facebook, så svag är jag inte, men kanske lite uttråkad över att mest träna ensam hela tiden.

Imorgon kväll höjer jag en skål för 2020 som trots pandemi inte var helt bortkastat och säger välkommen 2021. Det kommer att bli bra.

GOTT NYTT ÅR!

GOD JUL 2020

I år kommer fler än någonsin sitta ensamma på julafton och det kommer att kännas ensamt. Jag kommer att träffa mina barn och mitt barnbarn på julafton, men annandagen då alla mina syskon med familjer och även pappa alltid brukar vara här på kalkonmiddag ställs in. Det känns tråkigt, men inte livshotande. Det kommer fler jular och andra tillfällen att umgås. Min förståndige bror (i alla fall ibland) ringde och sa att när vår pappa (91 och 1/2 år) är vaccinerad mot covid-19 ska vi ses och fira. Vi hoppas att det redan blir i februari eller mars.

Tills dess fortsätter jag att läsa böcker, gå promenader (mitt ena knä hindrar mig tyvärr från löpning) och besöka utegymmet i närheten.  Eftersom jag dessutom lägger jag till diverse övningar utan redskap känner jag hur jag blir starkare efter varje gång.

Jag tänker att julen förutom mat och umgänge med släkten är en tid för ro. Du som är rastlös behöver förmodligen tagga ner och du som är ensam behöver våga ringa den där släktingen eller vännen som du har tänkt ringa, men inte gjort. Dessutom kan du tänka på vad du kan känna dig tacksam över i år. Det finns nämligen alltid väldigt mycket att vara tacksam för. Min mormor (född i Bromberg i nuvarande Polen, dåvarande Tyskland, 1902) sa alltid när vi samlades för att fira jul: ” Barn, se hur mycket mat vi har. Tänk så många jular vi inte har hade någonting att äta.”  I det perspektivet är vi  2000-tals människor mycket bortskämda. Vi här i Sverige har sluppit krig, har sluppit flykt och har egentligen allt som behövs för ett värdigt liv. Att vi just i år inte får träffas hur vi vill är bara en bagatell.

Så ring till en släkting, en vän eller titta på ett bra tv-program. Har du inte sett julkalendern, Mirakel i år, så se den på SVT – play. Jag har sett alla avsnitt och det är nog första gången på femtio år.  Eller läs en bra bok. Du vet väl att du kan ladda ner e-böcker från bibblan helt gratis? Passa också på och gå en promenad när det är ljust och var tacksam för att just du har mat på bordet, vin i glaset och är vid liv. Många människor på vår jord kämpar för sin överlevnad precis så som min mormor fick göra flera gånger under sitt liv.

Och om du har väldigt, väldigt tråkigt kan du alltid läsa mina gamla blogginlägg. Ett handlar om att fira jul som singel och i ett annat kan du läsa en novell med jultema. Länkarna hittar du här nedanför.

GODJUL!

Ljuvlig singeljul

GOD JUL med DEN DÄR TOMTEN

 

Vaccin mot mässlingen

Nu har jag sett alla tre avsnitt av programmet Vaccinkrigarna på SVT och jag vill bara tala om att mässlingen är en hemsk sjukdom. Min lillasyster smittades när hon var två år (1971) och blev fruktansvärt sjuk. Mor och far åkte med henne till läkare och hon fördes i ilfart till Roslagstull smittsjukhus. Där blev hon och mamma inlagda. Pappa kom hem och talade om för oss andra barn ( vi var 15, 13 och 10) att läkarna hade sagt att de kanske inte skulle klara henne. Gissa om vi grät. Vår fantastiska lillasyster. Vår söta lillasyrra var dödssjuk och inlagd och det var besöksförbud. Jag tror vi alla tre bad till Gud eller någon högre makt varje kväll fast vi nästa aldrig gick i kyrkan. Vi bad om att hon skulle överleva. De första dagarna var hon inte kontaktbar, sen repade hon sig långsamt, fick följdsjukdomar och försvagat immunförsvar i flera år, men blev frisk till slut.
I det tredje programmet av Vaccinkrigarna berättas om ett nutida mässlingsutbrott. 5000 personer smittades på Samoa och 83 barn dog. De flesta dom dog var små, ett – tre år. Det borde vara skäl nog att vaccinera sitt barn.
Vaccinmotståndarna talar om att barn får autism av vacciner och att autism inte fanns före vaccinets tid. Nej, för då visste man inte vad autism var. Blyga, udda, rädda, egna osv kallades vissa barn då. Kanske har antalet diagnoser av autism ökat för att vi vet vad autism är, kanske beror autism på vår livsstil? Vad vi äter, dricker, om vi röker, om barnen blir ammande, eller om vi andas förorenad luft. Det får forskningen visa. Se programmen och bilda dig din egen uppfattning. Men min åsikt är att fler blev svårt sjuka och dog av sjukdomen  mässling  än av vaccinet mot sjukdomen..
Dessutom kan jag skylla mina dåliga mattekunskaper på mässlingen. Jag fick sjukdomen när jag gick i skolan och var hemma tre veckor. Därmed missade jag alla genomgångar om multiplikationstabellen, försökte läsa ikapp efteråt, men var ju naturligtvis väldigt trött efter sjukdomen. Så mitt råd är: Se programmen (alla tre) och vaccinera dina barn. Om du är rädd för att trippelsprutan är för stark, fråga om sprutorna går att ta vid tre olika tillfällen. För om du inte  vaccinerar ditt barn kan kanske just ditt barn smittar det där lilla barnet som inte har så stor motståndskraft som ditt stora och det lilla dör. Och du vill väl inte vara den direkta orsaken till något litet barns död? Tänk att ha det på sitt samvete hela livet?