Olika ljud ger människor olika associationer. Uppe i Vålådalen finns ett slags museum som heter Naturum. Det är en permanent utställning om naturen i Jämtland. När min dotter var 4-5 år stod inte skidåkning högst på hennes agenda. Därför besökte vi Naturum några gånger varje sportlov när vi var i Vålådalen för att åka skidor. Där på Naturum fanns en monitor med massor av knappar. Om man tryckte på knapparna kunde man höra svenska djurs läten. Dottern älskade att stå där och trycka medan jag förklarade vilket ljud som hörde ihop med vilket djur. Vår konversation lät så här:
– Vilket djur är det här mamma?
– Det är en varg som ylar.
– Och det här?
– Det är en fjälluggla.
Så tryckte hon på ytterligare en knapp och sa:
– Men mamma, det här är i alla fall en uteliggare.
Och jag kunde bara konstatera att sådana associationer gör bara barn som växt upp i Stockholms innerstad. Det var en vresig brunbjörn, förmodligen lika vresig som den uteliggare som ibland låg och sov i porten eller i cykelgången in till gården.
Man relaterar till sin omgivning 😉