En bekant till mig har länge befunnit sig i populärmusikens bakvatten. Ni vet, han var en sån där musiker som fanns i bakgrunden, som hankade sig fram med musikjobb och fick taskigt betalt. Nu har han slagit igenom med sitt band, tjänar ganska mycket pengar och säljer en hel del skivor, ger konserter och hörs på radio. Det är då vännerna prövas på riktigt. Det är då det visar sig vilka vänner som kan glädjas över hans framgångar och vilka som är gröna av avundsjuka. Plötsligt ”känner” han sina vänner på ett annat sätt. Några har inte hört av sig en endaste gång och sagt grattis, andra har surt sagt: ”Det där är väl inget märkvärdigt.” Ett par har till och med baktalat honom, men så finns de där som sagt grattis och glatt sig över hans framgång. Nu vet han vilka som är hans riktiga vänner. ”I nöden prövas vännen och i framgången ….”
Tyvärr finns också den motsatta varianten. En f.d. verkligen mycket god vän till mig har lyckats bli en av Tysklands mest populära komedianter eller vad det heter, i alla fall har han sitt eget program nu på ZDF och gjort en massa CD-album osv. Tror du kanske att han bryr sig om mig eller någon av de övriga som ingick i vänkretsen när vi studerade ihop? Samtidigt som framgången kom var vi helt bortglömda. Så kan det också gå…
Skumt hur olika folk kan regera.
Jo så är det… men det är också så att man inte ska förakta fattiga vänner och små sår. FÖr det är också så att många glömmer sina vänner när det vänder.