Champagne och skridskor – Monika Thormann

Så blev det nyår med allt vad det innebär. Väninnan med cateringfirman kom och fixade en superb nyårsmiddag medan vi andra korkade upp flaskorna. Min godaste glasstårta gjorde som vanligt succé och en irish coffee till den blev pricken över i. Tre av oss vinglade sen iväg till Slottet där vi beskådade stans bästa fyrverkeri. På vägen hem gick cateringväninnan och jag förbi Strand hotel och hon lyckades med konststycket att få en trevlig dansk att bjuda oss på champagne. Han hade visserligen flickvän med sig, men efter att ha kollat med mig om väninnan och jag inte var ”käresta” så bytte dansken telefonnummer med väninnan och bjöd in oss till Köpenhamn. Danskens trevliga flickvän bara nickade och log och vi bara skrattade. För vi har bestämt oss för att 2009 ska bli ett mycket positivt år med många skratt.

En nyårsdagstradition jag har är att alltid åka skridskor på nyårsdagen och trots att väninnan och jag båda kände oss lite skakis efter gårdagens drycker tog vi fram långfärdsskridskorna och gled ut på Brunnsvikens otroligt blanka is. Ett tag i motvinden på väg upp i brunnsan saknade jag den där instruktören, men så påminde jag mig själv om att jag är som Ernst färg: …”en mogen kvinna som klarar sig helt på egen hand”. Och när jag vände och fick vind i ryggen kände jag mig nästan som den där hastighetsåkaren Eric Hayden som tog en massa OS-guld för många år sedan. Tävlingsmänniskan kom fram i mig och jag åkte till och med om några andra skridskoåkare. (Ja, jag vet att några av dem var halta och lytta, men man får vara glad för det lilla ;-))