Månad: juli 2010

Det är med böcker

som med människor,

ett mycket litet antal

spelar stor roll.

Voltaire

I min ålder talas det mycket om ålder. För några dagar sedan klättrade min väninna och jag i berg. Några i vår ålder tittade på och sa: ” Ni är så ungdomliga som fortfarande kan klättra. Det sitter i huvudet, tänkte jag. Man blir så gammal som man tänker att man är. Och varför skulle man inte kunna klättra bara för att man uppnått en viss ålder?

Mina föräldrar är 77 och 81. Andra gamlingar i deras ålder skaffar rullator eller gungstol. Mina föräldrar ringde mig igår och berättade exalterat att de skaffat en öppen båt med en utombordsmotor. ”Va!?”, sa jag och efter det telefonsamtalet är jag ganska så säker på att åldern sitter i huvudet och naturligtvis i generna.. Mamma och pappa är nog bara runt 30 och själv känner jag mig i mångt och mycket inte äldre än 17.

Jag har paddlat långfärd! Det var trettio år sedan sist. Då 1980, hade väninnan och jag med oss några grabbar som vi blev  förbannade på efter några dagar. Därför paddlade vi från Björkö till Brunnsviken i ett svep utan karta eller sjökort. Den här gången paddlade vi för säkerhets skull iväg utan karlar för jag tror inte att jag orkar paddla åtta mil i ett svep längre.

Istället paddlade vi från Nynäshamn till Landsort. Dock med ett stopp på vägen för bad och lunch. På Öja tältade vi på öns norra udde och fick sällskap med några trevliga får istället för män . Inte alls illa!

Vid den lilla norra hamnen som låg någon kilometer från vårt tält hyrde vi cyklar och trampade till byn där vi gick på skulpturutställning, kollade in fyren, kapellet och köpte glass. Sen trampade vi tillbaka, lämnade cyklarna, besteg ett berg och hittade en jättegryta. Nöjda paddlade vi utefter Torö bort mot Rastavikarna där vi gjorde nästa stopp.

På Öra tältade vi sista natten. Där fanns både en fin sandstrand, blåbär och kantareller som förgyllde vår tillvaro. Väninnan agerade brandvakt då två dårar (män såklart!) gjorde upp eld trots att eldningsförbud råder. Den ena var berusad och släckte efter att vi påpekat att det var farligt att göra upp eld en halv meter från en tall. Den andre mannen som såg ut som en som pumpat alldeles för mycket på gymmet och även glömt sin hjärna där, påstod att han var brandsoldat och visste vad han gjorde. Väninnan sa då åt honom att om han var brandman skulle han väl föregå med gott exempel och efter det släckte även han sin brasa och vi kunde sova lugnt den natten.

Hem till Nynäs paddlade vi i regn och blåst, men vi klagade inte för solen sken ju alla de andra dagarna.

Morgondopp, middagsdopp, kvällsdopp. Tänk att jag som älskar att bada hamnade just här, alldeles nära vattnet. Vilken tur!

I flera dagar var jag väldigt stolt över att jag hade tyskt medborgarskap de första elva åren av mitt liv. Nu har det gått över…

Man vet att man har en väluppfostrad son när han har städat kylskåpet åt en medan man varit borta.

Den som garanterat vill ha träningsvärk ska åka på semester till Las Playitas på Fuerteventura. Väninnan och jag hade en underbar vecka med mängder av aktiviteter som yoga, jogging, simning, golf, vandring, pilates, bodytoning, salsa, styrketräning, core, stretching, massage samt en del slappande vid poolen och intag av diverse drycker. Stället ligger vackert på den södra delen av ön och var under vår vecka lagom befolkat med många danskar.