För många år sedan arbetade jag på en skola där man utbildade målare. Det var inte sådana målare som även kallas konstnärer utan målare som målar väggar och tapetserar. En av målarlärararna var en rätt rolig typ, men av någon anledning var han alltid tvungen att berätta snuskiga historier när just jag kom förbi. Efter att i åratal hört om dumma blondiner som blivit påsatta och andra ganska nedvärderade historier om kvinnor började jag tröttna rejält. Hur skulle jag få tyst på den sexfixerade läraren?
Som svensklärare fick jag chansen att gå en lyrikskrivarkurs för Tom Hedlund. Efter varje kurstillfälle kom jag stjärnögd till skolan och berättade vad jag lärt. Då frågade målarläraren en dag om jag inte kunde skriva en dikt till honom. ”Jo, visst”, svarade jag och började fundera vad jag skulle skriva om. Jag skrev följande:
Flickan med flatlössen kände ingen ånger
Äntligen hade hon ett minne
av sin älskare.
Behöver jag tillägga att målarläraren aldrig mer berättade något sexskämt för mig?
GU SÅ BRA! HAR SJÄLV HAFT FLERA KOLLEOR I MIN BRANSCH. SOM IDELIGEN HASPLAT UR SIG EN MASSA SEXVIDRIGHETER.
SVÅRT ATT BEKÄMPA EFTERSOM DE TYDLIGEN KÄNNER SIG MANLIGT STARKA I SINA OMKVÄDEN.
EN FOTOGRAF FICK JAG TYST PÅ OMEDELBART GENOM ATT FULT TACKLA TILLBAKA MED SAMMA MEDEL…TYP DU ÄR VÄL INPOTENT EFTERSON DITT INTRESSE FÖR DETTA OMRÅDE ALDRIG TYCKS SINA…
HADE FAKTISKT INGEN ÅNGER EFTERÅT. OCH HAN TEG TILLS VÅRA VÄGAR SKILDES.
Ha, ha, jag undrar om han kommer ihåg det här? Jag har god lust att visa dikten och be om en kommentar, så där apropå bara.