Nu är han i farten igen, min favoritkrönikör, Johan Staehl von Holstein I Sverige vill vi bara trycka ner (metro.se) . Mest är han min favorit för att vi en gång i tiden höll på att bli släkt och då när han ringde och presenterade sig artigt i telefonen för mig trodde jag faktiskt först att hans namn var påhittat ungefär som Abel von Snabel. Nu tycker ni kanske att jag borde känna till alla tyska adelssläkter eftersom jag faktiskt härstammar från Tyskland, men där går gränsen. Jag känner bara till människor som är intressanta, roliga, givande eller så. Att beundra någon bara för att den har ett adelsnamn har aldrig varit min grej. Jag kan lika gärna beundra någon som har Sveriges vanligaste efternamn, Johansson.
I alla fall jämför Johan Stähl von Holstein Sverige med USA och visst har han en poäng där när han säger att amerikanarna är urbra på att lyfta varandra och svenskarna är mycket bättre på att trycka ner och leta efter fel. Läs bara mitt inlägg om när jag och mina kollegor besökte skolor i New York, Om vikten av beröm.
Japp. Jag tycker också att personligt beröm och ärlig uppskattning är mycket bättre och produktivt än att sjunga någon fånig nationalsång och skapa någon slags falsk och artificiell pseudo-vi-känsla som hör det förflutna till. Så jag kunde förstås inte låta bli att kommentera hans krönika.
Det går inte att både vara lagom och trycka ner, för det är inte lagom att göra så, det är för mycket =)
Han har många poäng den killen.