Det är alltid lika intressant att som ensam kvinna gå genom stan på natten. En alldeles för ung man ville mig något, men jag hojtade bara tillbaka och tänkte att stackarn måste vara närsynt eller halvblind för inte vill han väl ha en morsa med sig hem?
Konstatrerar varje gång att jag skulle kunna vara mormor åt de flesta på tunnelbanan eller åtminstone morsa och jag undrar var alla i min ålder är? Har de så gott ställt att de åker taxi hem, är de rädda (för vad undrar jag?) och håller sig hemma eller håller de sig nyktra och kör bil? Kan bara konstatera att jag var ensam tant på en ganska packad tunnebana hem i natt och absolut ingen var otrevlig eller för full eller konstig utan alla var bara som vanligt trötta. Återigen undrar jag varför SL inte kan köra tätare turer och med längre tåg på natten (fast jag slapp vänta länge) , men trängseln var för stor.
Jag undrade samma sak när jag bodde i Stockholm. Stockholmarna är inte så åldersfixerade, tror jag. När jag var på väg hem en kväll kom ett gäng både ungdomar och lite äldre ungdomar och sa att de var på väg till någon krog. ”Häng med” sa de, men jag kände mig lite för uråldrig och åkte hem i stället.
Gör samma erfarenhet, jag drar mig inte för att åka hem med T-banan ensam till jpobblokalen i Aspudden. Gör så ofta efter en bio/teaterkväll eller bara ett ensamt vinglas vid Sergels, bara för att ha nära gångavstånd till T-banan- Har aldrig blivit överfallen eller oförskämt bemött.
Och de unga männen är ibland för roliga…