Ogenomtänkt i skolan

Det är alltid lika intressant när något ska göras på en skola. Det är precis som om det saknas  sunt förnuft hos de som planerar eller helt enkelt saknas någon som ser helheten. Idag var vi kallade till en användarkurs i Smart-board. För dig som inte vet vad en smartboard är kan jag berätta att det är en slags whiteboardtavla som en projektor och en dator är kopplade till. Det finns alla möjliga finesser med en smartboard så det är klart att man som lärare ska passa på att utbilda sig så man kan använda den.

 Jag gick trots allt med en viss skepsis till kursen idag eftersom  läsåret är slut och lektionerna inte drar igång förrän om två månader. Jag menar, kommer man verkligen ihåg hur man ska göra efter en fyra timmars genomgång och sen åtta veckors uppehåll? Något annat som gjorde mig skeptisk var att vi bara har smartboards i fyra klassrum. På en skola med minst 1500 elever är sannolikheten inte så stor att just jag ska få undervisa i ett klassrum med en smartboard i. Detta tänkte jag på när jag släntrade ner till klassrummet där kursen skulle äga rum med min dator under armen. För vi hade blivit uppmanade att ta med datorn för det skulle finnas något program inlagt på den. Nu fanns bara detta program inlagt på vissa datorer och naturligtvis inte på min. Kvinnan som höll i kursen sa att vi kunde tanka ner programmet. Problemet var bara att våra datorer är spärrade. Vi kan och får inte lägga in egna program utan det sköter Volvo IT som servar våra datorer. Alltså kändes genomgången  från början ganska  meningslös.

Efter två timmar kändes den så värdelös att jag faktiskt tog min dator och gick. Jag kunde då inte låta bli att tänka att det tyvärr oftast är så här ogenomtänkt när vi ska fortbildas i skolans värld. Mina tankar gick då till 1986 och hösten då jag och en kollega skulle utbildas i datakunskap. 10 p fick vi läsa på universitetet och i kursen varvades teori och praktik. Kravet för att få gå kursen var att vi på skolan skulle ha tillgång till en dator. Det skulle vi få. Problemet var bara att min och kollegans dator aldrig kom. Vi hann därför gå en kurs som sträckte sig över två terminer utan att kunna praktisera våra kunskaper en enda gång. Jag tror att vår dator kom när två veckor av kursen återstod. Och då var jag höggravid och ganska ointresserad av  det där med datorer. Ja, så kan det gå till i skolans värld där man gör så gott man kan.

Författare: monika_thormann@hotmail.com

Författare.