Författare: monika_thormann@hotmail.com

Med fyra personer i hushållet x ett antal laddare till mobiltelefoner per person = mängder av laddare.

Varför tänkte ingen på detta från början?

Nej, det är inte helgens prao som världens äldsta groupie åt bandet Bad influence som gjort att jag inte bloggat på några dagar. Inte heller efterfesten som höll på till halv sex på morgonen utan det faktum att någon har sabbat internetuppkopplingen till min dator. Nu skrivs detta på lånad dator och den skyldige må brinna i helvetet eller något annat hemskt, fast jag är gammal nog att veta att jag inte behöver önska att det går dåligt för någon som gjort mig illa utan vet att han får sitt straff i alla fall. Gott ger gott och ont ger ont…

Jag sprang rakt in i dimman i förmiddags och njöt av fukten, bäckens porlande och några fåglars kvittrande. Det kommer en vår även i år, var så säkra. Och trots att det varit lite si och så med löpträningen på sistone så gick det förundrandsvärt lätt. Kanske berodde det på att det på vissa håll var is, där jag fick sakta ner och på ett par ställen till och med gå.

Väl till mods laddar jag nu för kvällens äventyr som inte blir schlagerfestival för min del utan en studie i svensk fylla och groupieliv.

Den som bor i Stockholm och längtar efter att passa en busig hund i morgon ska läsa på Tant Bruhns blogg

En bekant till mig har länge befunnit sig i populärmusikens bakvatten. Ni vet, han var en sån där musiker som fanns i bakgrunden, som hankade sig fram med musikjobb och fick taskigt betalt. Nu har han slagit igenom med sitt band, tjänar ganska mycket pengar och säljer en hel del skivor, ger konserter och hörs på radio. Det är då vännerna prövas på riktigt. Det är då det visar sig vilka vänner som kan glädjas över hans framgångar och vilka som är gröna av avundsjuka. Plötsligt ”känner” han sina vänner på ett annat sätt. Några har inte hört av sig en endaste gång och sagt grattis, andra har surt sagt:  ”Det där är väl inget märkvärdigt.” Ett par har till och med baktalat honom, men så finns de där som sagt grattis och glatt sig över hans framgång. Nu vet han vilka som är hans riktiga vänner. ”I nöden prövas vännen och i framgången ….”

”Livet är ingenting för amatörer” August Strindberg

Tur att man är professionell då…. 😀

Se bästa fotografens bildspel på Youtube

Stolt mamma!

Årsbesked från CSN: Skuld 2008 – 12 – 31     0 kr

Alltid något att glädja sig åt, men hjälp vad fort de där 25 åren gick….

I svåra situationer får man ibland känslan av att man vill ge upp eller krypa in i sig själv och inte se, inte höra, inte bry sig, men det är just när man fylls av uppgivenheten som man måste ta tag i sig själv och göra något för livet belönar handling. Det är bara när man gör något åt problemen som de blir lösta.

När jag har problem med olika saker i livet så har jag alltid ett sätt att lösa dem och det är med träning. Jag tränar för att hålla mig frisk, för att hålla mig i balans och för att jag tänker så väldigt bra när jag simmar, paddlar, cyklar, springer, går, styrketränar eller åker skridskor. Oftast känns problemen mindre eller så har jag rent av löst dem när träningspasset är över. Ibland hjälper det också att gå på någon träning som kräver uppmärksamhet och koncentration såsom yoga eller bodypump för att rensa skallen och slippa tänka på problemen, men så finns det tillfällen i livet då man behöver prata med någon som hjälper en finna en lösning. Oftast fungerar det med vänner som är förstående och lyssnar, men ibland behöver man någon professionell. Idag ringde jag därför till Gunnar. Han är en av de klokaste, lugnaste och vettigaste personerna jag känner. Just nu tror jag därför att alla problem går att lösa. Även de som i morse kändes helt olösliga.