Författare: monika_thormann@hotmail.com

Författare.

Champagne och skridskor

Så blev det nyår med allt vad det innebär. Väninnan med cateringfirman kom och fixade en superb nyårsmiddag medan vi andra korkade upp flaskorna. Min godaste glasstårta gjorde som vanligt succé och en irish coffee till den blev pricken över i. Tre av oss vinglade sen iväg till Slottet där vi beskådade stans bästa fyrverkeri. På vägen hem gick cateringväninnan och jag förbi Strand hotel och hon lyckades med konststycket att få en trevlig dansk att bjuda oss på champagne. Han hade visserligen flickvän med sig, men efter att ha kollat  med mig om väninnan och jag inte var ”käresta” så bytte dansken telefonnummer med väninnan och bjöd in oss till Köpenhamn. Danskens trevliga flickvän bara nickade och log och vi bara skrattade. För vi har bestämt oss för att 2009 ska bli ett mycket positivt år med många skratt.

En nyårsdagstradition jag har är att alltid åka skridskor på nyårsdagen och trots att väninnan och jag båda kände oss lite skakis efter gårdagens drycker tog vi fram långfärdsskridskorna och gled ut på Brunnsvikens otroligt blanka is. Ett tag i motvinden på väg upp i brunnsan saknade jag den där instruktören, men så påminde jag mig själv om att jag är som Ernst färg: …”en mogen kvinna som klarar sig helt på egen hand”. Och när jag vände och fick vind i ryggen kände jag mig nästan som den där hastighetsåkaren Eric Hayden som tog en massa OS-guld för många år sedan. Tävlingsmänniskan kom fram i mig och jag åkte till och med om några andra skridskoåkare. (Ja, jag vet att några av dem var halta och lytta, men man får vara glad för det lilla ;-))

Förälskelse och skridskor

En gång i tiden var jag förälskad i en skridskoåkare. Han pratade jämt om att han ville ta med mig på en romantisk tur på Mälaren. Om jag inte minns fel var den lilla skridskoturen fyra eller fem mil lång.

I går kväll åkte jag tio varv på Östemalms IP med mina långfärdsskridskor och jag måste erkänna att jag är glad över att den där förälskelsen svalnade. Fast det är klart med medvind och en snygg instruktör kanske även jag kan glida fyra – fem mil på en dag.

Gott nytt år! Må du vara lycklig och finna frid även år 2009.

Ojämn beläggning

Igår var vi så många till middag att vi fick äta i två omgångar. Syster Yster med livlig son har varit på besök och när då ens egna barn dyker upp med kompisar och flickvän så blir huset plötsligt överfullt. Lika plötsligt som det blev fullt blev det idag tomt för alla försvann på olika håll och det är bara jag och undulaterna kvar med disken, tvätten och brödsmulorna på golvet. Innan jag bär ner madrasserna i källaren och startar dammsugaren ska jag njuta en stund av tystnaden och lugnet för man vet aldrig hur länge det varar.

Knusprig

När man umgås över språkgränserna uppstår nya ord. Systersonen rättar min tyska medan jag lär honom nya ord på svenska. Mina barn som är vana vid en salig blandning av språk snappar allt och julhelgens nygamla ord är: KNUSPRIG

När vi åt bacon i morse var den knusprig och vi önskade nyss när vi åt middag att salladen skulle varit mer knusprig, men kycklingens skinn var ordentligt knusprig. Här är ett ord för svenska akademin att ta med i ordlistan. KNUSPRIG!

Hundjul

Och så blev det då jul med allt vad det innebär. Finns det något bättre att fira den i familjens sköte och somna på en madrass på golvet med en varm och mjuk och gosig hund bredvid sig? På morgonen gick min nya kärlek (hunden alltså) och jag + ytterligare en hund en lång promenad i solen och tystnaden. En god och fridfull jul önskar jag er alla!

Julklappstips!

Så här dagarna före jul är det många som virrar omkring och letar efter den där speciella julklappen. Jag har hittat den! En tändsticksask med en bild av Ernst Kirschsteiger på ena sidan och på den andra ett klokt citat av samme man: ”Färgen är som en mogen äldre kvinna som klarar sig på egen hand.” Finns på Designtorget. Bedårande eller hur?

Ernst har för övrigt en hemsida där man höra honom önska GOD JUL med sammetslen röst. SUCK!