Författare: monika_thormann@hotmail.com

Så här i julbordstider vill jag tipsa om några beprövade sätt att gå ner i vikt:

• bli kär
• skilj dig
• dra på dig en efterhängsen förkylning

Om du lyckas pricka in ovanstående under en och samma tidsperiod lovar jag ett mycket bra resultat.

Min favoritkolumnist Johan Stäel von Holstein säger tack och adjö i dagens Metro. Läs hela hans kolumn här och bli pappad en gång för alla. Kanske börjar han en ny bana som coach. För visst kan man som han berättar, mer än man tror. Det upptäcker man inte minst när livet rör ihop sig, men man ändock står på benen och sköter jobbet, hemmet och barnen. Så Johan har så rätt så.

Och direkt till Johan vill jag säga att nu är syrran ledig så ring bara. Jag svarar som vanligt. Fast du kanske inte vill riskera att bli nobbad igen? 😉

Mitt liv har aldrig varit rörigare och det har den senaste tiden funnits anledning att både gråta, svära och beklaga sig. Jag är dock typen som försöker se en mening med svårigheterna och tro på bättre tider. Mitt i allt elände ringde en människa och erbjöd mig ett nytt jobb utan att jag hade sökt något. Jag blev liksom headhuntad. Nu ler jag hela tiden.

En fotograf har varit hos oss och fotograferat vår stylade lägenhet. Stylad och stylad… vi fick plocka bort allt onödigt och personligt. Lådor och skåp fylldes med än det ena än det andra. I går tillbringade jag flera timmar med att leta efter dotterns astmaspray och i morse var det schampot som var borta. Och var stoppade jag undan den där högen med papper som alltid brukar ligga på byrån? Ja, den kommer väl fram i flytten. För nu blir det snart av, den där omtalade flytten kommer allt närmare.

Lite underligt känns det allt att efter 23 år i samma lägenhet se den ligga ute på nätet för försäljning. Jag måste säga att just den lägenheten (vår)ser väldigt trevlig ut, nästan så att jag skulle kunna tänka mig att bo där.

När jag gled in i klassrummet pågick en vild diskussion.

– Det heter en, sa en av eleverna.

– Jag är helt säker på att det heter ett, sa en annan.

– Där kommer hon. Hon vet.

– Fröken, heter det en KK eller ett KK.

 – Menar ni knullkompis?

De nickar.

– Det heter en knullkompis, flera knullkompisar, men ett knull, sa jag bestämt och förklarade  varför. Sen fortsatte jag:

– Har ni filmat det här nu och så ni kan lägga ut det på youtube?

De log, men skakade på huvudet.

Visst har jag ett trevligt och intressant jobb?

Jag har precis läst ut en bok av Werner Milstein som heter Dietrich Bonhoeffer teolog och motståndsman. Den handlar om den tyske prästen Bonhoeffer som avrättades strax före krigsslutet eftersom han ingick i gruppen som utförde det misslyckade attentatet på Hitler. Extra intressant fann jag boken eftersom Bonhoeffer under en tid var verksam i Finkenwalde utanför Stettin där min farfars far hade sitt hus och där också min far bodde. Dessutom kom jag på att min morfar berättat att han var klasskamrat med en av attentatsmännen och efter att ha läst boken undrar jag förstås vem av dem det var.

Bonhoeffer var främst teolog och skrev en hel del själv. Bland annat skrev han Morgonbön i Tegelfängelset julen 1943.

Gud, till Dig ropar jag tidigt om morgonen

hjälp mig att bedja

och samla mina tankar till Dig

jag kan det inte ensam.

I mig är det mörkt,

men hos Dig är ljuset;

jag är allena, men Du lämnar mig inte;

jag är modlös, men hos Dig är hjälpen;

jag är orolig, men hos Dig är friden;

hos mig är bitterhet, men hos Dig tålamod;

jag förstår inte Dina vägar, men

Du vet vägen för mig.

Som om jag inte hade fullt av egna bekymmer så ringde dottern i går kväll och berättade ledsen att hon hade blivit av med sin alldeles för dyra dunjacka, SL-kort och nycklar. Idag skulle hon och jag trampat runt på lägenhetsvisningar, men istället fick vi fadern att köra oss ut till Spånga med jackan hon lånat och sen ägnades dagen åt polisanmälan, kontakt med försäkringsbolag och uppmaningar om att nu får dottern allt fixa ett extrajobb. Inga bidrag till dyra jackor från mamma! Och inga fler fester som urartar! Basta!

Jag har bakat lussebullar, lekt elektriker och kopplat ihop en massa sladdar, ni vet + och –  . Det kom ljud ur högtalarna, YES! Och skruvat bort rören under handfatet i badrummet och rensat så att avloppet fungerar igen. Vem var det som sa att jag behöver en karl? Kan själv!

Jag vaknade med en betänklig huvudvärk i morse och insåg att det kanske inte var så smart att dricka både starköl och mojitas utan att äta middag innan. Kul hade vi dock och mera roligt blir det nu när jag går mot singellivet igen.