Leonard Cohen och KP:s blogg

Optimist som jag är trodde jag att regnet skulle sluta forsa ner och traskade hela vägen till jobbet i morse. Visserligen gick jag med både paraply och regnjacka, men nu sitter jag här med våta jeans och skor. 🙂 Det gör dock ingenting för fortfarande är jag helt uppfylld av den fantastiska konserten med Leonard Cohen i går. Att en 74-åring fortfarande kan sjunga så publiken trollbinds! Visserligen hade han hjälp av skickliga musiker och en underbar kör som hjälpte till med de höga tonerna, men ändå. Cohens musik äger som mina barn och elever skulle uttrycka det. Lyssna! eller här eller här!

Dottern gör just nu prao på tidningen KP och det är med stor glädje jag läser hennes inlägg på KP:s gästblogg. Kan inte jag också få göra prao där? 🙂

Meningen med livet är att vara lycklig

I går kväll, efter flera timmars möte på skolan, gick jag hem och kände mig manglad, tillintetgjord, frusterad, ihopknuten och olycklig.

I morse när jag vaknade alldeles för tidigt insåg jag att jag faktiskt för länge sedan bestämt mig för att vara lycklig. Så jag gick upp, gjorde några yogaövningar, duschade, åt en näringsriktig frukost, promenerade till jobbet, pratade en lång stund med kollegan, mediterade med mina elever och långsamt under dagen återvände lyckokänslan.

Visserligen har jag flera timmars möte i eftermiddag också, men sen senare på kvällen väntar en konsert med Leonard Cohen. LYCKA!

Och snart är det fredag. 🙂 Ännu mera lycka!

Mammografi och världens bästa sjukvård?

Hur ofta har vi inte hört våra politiker säga att vi har världens bästa sjukvård i Sverige? Under ”rosa bandet”- dagarna skryts det med att alla kvinnor i Sverige erbjuds mammografiundersökningar regelbundet från 40-års ålder. På både Stockholms läns landstings hemsida och på Socialstyrelsens hemsida går det att läsa att alla kvinnor över fyrtio får komma på mammografi vartannat år från 40-års ålder. Tyvärr stämmer inte det.

Väninnan blev kallad till sin första mammografi när hon var femtio och ett halvt. Då upptäcktes tumören som redan spritt sig till lymfan i armhålan. Jag fyllde femtio i  somras och har aldrig blivit kallad till mammografi. När jag för några månader sedan mejlade både Socialstyrelsen och Stockholms läns landsting och frågade varför inte jag blivit kallad svarade de att de hoppat över oss som är födda på slutet av 50-talet, men att vi blir kallade det år vi fyller femtio. Man kan undra varför de just hoppade över oss, den glömda generationen, ”För unga för 68-rörelsen och för gamla för punken, ”enligt Metro idag? Tyvärr fick jag aldrig något svar på det.

Kollegan, som är född 1961 har minsann gått på mammografi vartannat år sedan hon var fyrtio. Kunde man inte klämt in oss 50-talister där emellan? Och varför talar man inte sanning och berättar att det där med mammografi från 40 inte stämmer i landet där vi har världens bästa sjukvård?

Grovsopor

Jag var på IKEA igår och köpte bland annat ett nytt täcke. Det gamla täcker var utslitet och ska kastas. Tyvärr har vår bostadsrättsförening stängt vårt grovsoprum. Numera måste man åka med allt som inte är hushållssopor till Cederdalsgatans sopsortering. Ni vet in i det där berget där en lång kö av bilar slingrar sig och där det luktar förskräckligt. Jag har ingen bil och har verkligen ingen lust att cykla in i det illaluktande berget. Istället får jag väl klippa täcket i bitar och knöla ner dem i små soppåsar och slänga bland hushållssoporna. Ja, jag vet att jag då anses som en miljöbov, men tänk då på att det är jag som cyklar eller går till jobbet. På något sätt måste jag väl också bidra till miljöförstöringen? Nu undrar jag bara hur jag ska göra med soffan. Jo, jag köpte en ny soffa på IKEA också. Hur många soppåsar behövs för att få ner den gamla bland hushållssoporna?