Var den som gör det!

Var den som gör det! Så avslutade Sofia Sivertsdotter sitt föredrag hos oss här på skolan för några år sedan. Och visst är det bra? Var den som gör det istället för att bara klaga, gnälla eller säga ”man borde”. Livet blir mycket roligare om man vågar göra det. Vill du läsa mer om Sofia, kanske prenumera på hennes nyhetsbrev eller rent av anlita henne som föreläsare? Klicka: www.sivertsdotter.com

Äpplen och Kjartan

Kan man palla äpplen för att dryga ut lönen? Min väninna Judith föreslog att vi två skulle göra en raid igår när vi traskade runt Djurgården och passerade alla flotta villor med bågnande äppelträd. Varför inte, sa jag och gjorde mig beredd att skutta över ett staket, men sen såg jag rubrikerna framför mig: ”Medelålders lärarinnor häktade för äppelstöld!  Lönen räcker inte till!” Då avstod jag och vi tågade istället in på Prins Eugens Waldermars udde och såg utställningen I love Pop art –en utställning man blir lycklig av….  Jim Dines hjärtan…. mmmm.

Och sen på hemvägen passerade vi Galerie Bel´Art som just hade vernissage för Kjartan Slettemarks Monroetavlor och då var vi modigare och klev världsvant in (det gäller bara att se ut som om man äger stället), tittade på tavlorna och morsade på Kjartan som var glad som en lärka med hatten på sne.

När jag kom hem gick jag ner till Lidl och köpte laglydigt en påse äpplen, men det hade varit roligare att palla….

MAMELUCKMODET ÅTER!

Nu kommer kylan, bäst att börja klä sig varmt.

 Igår morse när jag skulle ut på lååånga rundan i Hagaparken dök jag djupt ner i min ”vitaminlåda” där jag förvarar mina träningskläder och fiskade upp  ett par röd-svart randiga mamelucker anno 1980. Kalsongmannen hade blivit grön av avundsjuka om han hade sett dem. Nu besådades de bara av dottern som suckade ”Men, mamma……”  Mameluckerna värmde skönt på löprundan och det kändes som om jag tack vare dem satte någon sorts rekord.(Nej, elitidrottaren har aldrig lämnat min hjärna! Tack Lena för att du påminde mig om både det och mameluckerna förra helgen.)

För alla er som inte var födda 1980 och aldrig har varit i närheten av kanotelitcirkusen kan jag berätta att jag var en av de kvinnor som införde mameluckmodet i kanotsammanhang. Vi var ett gäng unga kvinnor som upptäckte mameluckernas fördelar när vi satt i kajaken. Detta var så klart före cykelbyxornas tid, men fortfarande tycker jag att mamelucker i ylle är bättre än cykelbyxor när det är kallt. Vi mameluckkvinnor fick till slut bassning av våra ledare för att vi stod på prispallen och tog emot medaljer iklädda tävlingströja och mamelucker.  Man kan ju så här i efterhand undra vad borgmästaren i Duisburg eller Bergen eller för all del någon landsortshåla i Sverige tyckte om våra mamelucker. Det fick vi aldrig veta. Det uppstod faktiskt en slags tävling mellan oss tjejer om vem som hade de fulaste mameluckerna. Själv hade jag ett par vinröda med lila mönster som var ohyggligt fula. Tyvärr krympte de i tvätten annars hade de säkert hängt med än. Kanske borde jag tipsa Ebba von Sydow om mameluckernas goda och välgörande egenskaper.  Är det inte modeplagget folket på Stureplan har saknat?

Curt Einar Jinder

Författaren Curt Einar Jinder kränger sina böcker utanför Systembolaget i Söderhallarna i Stockholm idag, fredag mellan klockan 14 och 18. Spring dit och köp!

Dom ska få igen! älskades av mina IVSM killar. (Fundera ni på vad SM står för, det gör jag hela dagarna!) 😀  Min kollega Stig tror sig veta….

Hälsingehambo är ett måste för alla er som dansar folkdans för t.o.m. jag som bara kom till fyrmannaschottisen (Uppvisning på torget i Handens centrum 1968!) läste den med stor behållning.

En novellsamling med mustiga, underfundiga noveller finns också till försäljning.

Och du som vill läsa mer om Curt Einar klicka här: nyckelharpansforum.net/spelman/curte.htm

HI-TEC MORSAN

– Men, mamma du kommer inte ens kunna svara med den där, sa dottern när jag fyllde i blanketten. Jag hade nappat på erbjudandet om att byta mobilabonnemang och därmed få en hi-tec mobiltelefon, Nokia N73 gratis. Och igår kom den. Det tog ett tag innan jag fick pula med den alldeles själv, för här hemma finns så många självutnämnda teknikexperter, men när jag väl fick trycka en stund på alla knappar så kunde jag faktiskt ringa ett samtal och skicka ett sms. Och framåt kvällen hade jag t.o.m. lyssnat på radio och på låten som dottern skickat till mig samt fotograferat. Jag känner mig som värsta hi-tec morsan! Och än har jag inte utforskat alla finesser. Det finns säkert mer att bli lycklig över.