Nu går det att läsa om mitt författarskap på Skrivarsidan som drivs av Iréne Svensson Räisänen. Gå in och titta! Det finns mycket mer att läsa där för dig som skriver.
Lyssna på Bokfesten avsnitt 26
Jag önskar dig en god fortsättning på juldagarna och hoppas att du njuter av mat och julklappar.
Om du som jag sitter ensam i dag på juldagen 2023 kan jag tipsa dig om podden Bokfesten och det senaste avsnittet nr 26 som du kan lyssna på om du klickar här. Avsnittet spelades in i somras, men släpptes förra veckan och handlar om när Ann Ljungberg och jag talar om böcker, skrivande och författarskap. God lyssning i tjugotre minuter.
Julklappstips!
Julklappstips
Vet du inte vad du ska köpa i julklapp till din mamma, moster eller syster?
Romanen longingforlove.se är en roman om ensamhet, dejting, åtrå och kärlek, men också om hur feministiska Cecilia åker till Stensunds folkhögskola vid havet på en sommarkurs där författaren och romantikern Ruben Gonzales är lärare.
Citat ur romanen longingforlove.se:
”Bang, bang, bang, bang. Hade jag haft ett foto på den som refuserade mig hade jag satt upp det.”
°
”Det är som att vinna Augustpriset”, sa han och strök handen genom hennes hår.
Hon lyfte bort hans arm och vred sig mot honom. Synade honom uppifrån och ner, kisade med ögonen och sa: ”Ser du mig som någon jäkla trofé?”
Han såg förvånat på henne. Varför blev hon så arg?
”Du jämför mig med känslan att vinna ett litteraturpris.” Hon blängde på honom och krängde sig ur hans grepp. ”Som dessutom delats ut till nitton män och fjorton kvinnor. Är du medveten om det?”
Hon reste sig upp, ställde sig framför honom, slängde med huvudet och tusen stjärnor glittrade i hennes hår.
”Precis som alla andra litterära pris. Nobelpriset i litteratur – hundratre män och femton kvinnor och Akademins nordiska pris – tjugonio män och sju kvinnor, Nordiska rådets litteraturpris fyrtiofyra män och sexton kvinnor. För att inte tala om alla andra priser som delats ut av män åt män.”
°
”Han var en av de där männen som låg och sprattlade på sopberget.”
°
”Cecilia skyndade sig mot dörren. Hon sa ingenting. Romaner som handlade om patriarkatets erövringar svämmade världen över av. Det behövdes verkligen inte fler. Om det fanns någon jävla rättvisa i världen skulle Niels manus bli refuserat.”
Köp boken på Bokus
eller
eller lyssna på den i någon ljudboksapp.
GOD JUL!
Musiken i longingforlove.se
Som författare gäller det att vara om sig och kring sig. Att marknadsföra sina böcker är ett måste och man kan göra det på olika sätt. I romanen longongforlove.se (Ordalaget bokförlag 2022) finns det med en hel del musik på olika sätt. Karaktärerna både sjunger och dansar. Nu finns alla låtar ur romanen på en spellista på både Spotify och Apple Music.
Om du vill hjälpa en författare vars böcker du gillar kan du när du har läst hens böcker skriva några rader om dem och dela på sociala medier. Du kan också, om böckerna inte finns i bokhandeln, fråga efter dem, beställa dem till ditt bibliotek och naturligtvis tipsa dina kompisar om boken. Som relativt okänd författare är det svårt att nå fram i mediebruset. Vi tar tacksamt emot hjälp.
Bokmässan Göteborg 2023
I morgon startar årets Bokmässa i Göteborg 2023 med allt vad det innebär; massor av böcker, mingel, hög ljudnivå, ett myller av människor, trevliga möten, intressanta föredrag och boksamtal samt ett hårt mässgolv som sliter på fötter, knän och höfter. Min roman, longingforlove.se
kommer att vara där och går att köpa för mässpris i Ordalagets monter B03:60, men jag kommer inte vara med i år.
Istället tänker jag ta vara på de sista fina höstdagarna som nästan känns som sommar, umgås med familjen och skriva på nästa roman och kanske kommer du att kunna köpa den på nästa års mässa och även möta mig där i Göteborg på Bokmässan 2024.
Läs mer om mina böcker longingforlove.se, Kristine!, Leva sin dröm och Tackla, läsförståelse, skönlitteratur på min hemsida.
Åland i mitt hjärta
Som författare behöver man göra research ibland. Jag var på Åland i veckan och cyklade runt för att få idéer till en kommande bok.
Det jag gillar mest med Åland är att det är så otroligt fina cykelbanor och inte så många backar, att det är så vackert med havet nära inpå nästan överallt och att det är ganska tomt på människor och de människor man möter har tid att prata. Verkligen trevligt!
Att det finns ett bibliotek i stort sett på varje liten ort och att Mariehamn måste ha det bästa biblioteket i världen i förhållande till stadens storlek är imponerande. Generösa öppettider gjorde att jag tillbringade någon kväll på biblioteket och hamnade också på ett fint föredrag om Tove Jansson som var en programpunkt i Prideveckan som pågår nu.
Om du ännu ej har besökt Åland kan jag verkligen rekommendera dig att hyra cykel (eller ta med egen på färjan) och hoja runt på öarna. För Åland består ju inte bara av en ö, utan av 6500 öar. Den här gången bodde jag på ett bekvämt hotell i Mariehamn och gjorde dagsturer med cykel. Som mest cyklade jag 56 km på en dag. Den dagen blev det också runt tolv kilometers promenad så jag var rätt trött den kvällen. För flera år sen gjorde jag en rundtur över flera öar ända bort till Kökar dit det gick färja. Då sov min kompis och jag på olika pensionat och vandrarhem, men den här gången utgick jag varje dag från Mariehamn.
Om du är historieintresserad kan jag verkligen rekommendera Kastellholms slott. Jag cyklade dit från Mariehamn, fick en audioguide, men eftersom det inte längre är högsäsong berättade de som arbetade där gärna och mycket om slottets historia som också är vår svenska historia och vår gemensamma europeiska historia, för mig, som var en av de få besökarna. Vid slottet ligger också Jan Karlsgården, och fängelset Vita Björn som användes till ända 1975. Båda värda ett besök.
Om du vill uppleva vackra vyer kan jag rekommendera en tur ut till Järsö fritidsområde. Där finns en naturstig som går över ängar och hällar och här och var kan man bada. Det gjorde jag såklart.
Om du gillar sjöfart ska du så klart gå in på Sjöfartsmuséet och fartyget Pommern. Där kan du uppleva hur ett liv till sjöss var förr i tiden, inte lätt, om du frågar mig. Jag var ju med en vecka för många år sen och seglade med Ariel. Då var det sommar och sol och inte isberg och storm som det oftast var när segelflyget Pommern seglade över världshaven.
Om du intresserar dig för kanalbygge hojar du snabbt och lätt till Lemströms kanal som byggdes 1882. Det är en fin cykelväg dit.
På en resa måste man ju äta också och god mat får man överallt på Åland. Självklart måste du äta fisk som oftast är fångad i åländska vattnen, och åländsk pannkaka till efterrätt eller som ”onyttig”, men väldigt god lunch måste du också prova. Det är väldigt trevligt att sitta vid antingen Österhamnen eller Västerhamnen att äta samtidigt som man kan studera båtar som kommer och går.
För övrigt la jag märke till att på Viking Line, Grace verkade det viktigaste vara att annonsera när snusförsäljningen slutade. Ideligen ropades det ut i högtalarna att snusförsäljningen skulle upphöra så fort vi kom in på finländska vatten. Den nya båten Glory, som jag åkte med hem var väldigt, väldigt exklusiv och fin. Den kan vara värd en kryssning.
När jag cyklade hem från Kastellholms slott gjorde jag en avstickare till Godby badstrand och där fann jag ett sött litet bokskåp. Jag hade ingen bok att bidra med, men la in ett reklamblad för min barnbok Kristine! som borde tilltala åländska barn och som endast kostar 34 kr som e-bok.
Ja, nu är jag full av idéer för kommande bok, men också nöjd med att jag lyckades förlänga sommaren med underbara dagar på Åland.
Jag har lagt ut bilder på mitt Instagram-konto från cyklingen, men här har det varit för mycket krångel att lägga upp bilder. Det får vara just nu.
Ibland känns det som om jag har varit arg hela livet
Jag ville berätta om en kvinna som dejtade, var arg och inte tog någon skit. Därför skapade jag Cecilia i romanen longingforlove.se. I dag blev jag påmind om att jag och de flesta kvinnor runt omkring mig, under ett helt liv blivit förminskade, inte tagits på allvar och blivit förlöjligade.
Efter paddlingen på Brunnsviken i dag gick jag upp till gympasalen på övervåningen för att köra lite styrketräning och stretcha. Jag började prata med en yngre man som tränade där och han sa något om bilderna som pryder väggarna i klubbrummet. Bilder som föreställer män som paddlar, män som gör segergester eller män som bara står och ler. Nästan alla de där männen har på sig klubbtröjan eller träningsoverallen med texten Brunnsvikens Kanot klubb. Killen jag snackade med tyckte att många bilder var väldigt gamla och undrade om inte lite nyare kunde sättas upp. ”Det borde väl gå”, svarade jag, men sen visade jag honom att bakom dörren finns den enda bilden på några kvinnor och den är från SM 1975 då Bodil Askengren, Eva Berglund, Gudrun Höglund och jag, Monika Thormann vann klubbens första SM-guld i stafett K1 4×500 m. En bild togs alltså på oss då och den sattes upp bakom en dörr som nästan alltid är uppställd så bilden inte syns. Åren som följde och fram till idag 17/8 2023 paddlade vi damer hem massor av SM-guld. Jag har själv nio stycken i K2, K4 och stafett och två NM-guld i K2 och K4, och jag har inte alls varit den bästa tjejen i klubben. Det har faktiskt regnat medaljer över kvinnorna i Brunnsvikens Kanot Klubb, men det var pojkarna eller männen som fick synas på bild.
Och det var inte bara på Kanotklubben pojkarna syntes. När jag ser tillbaka på mitt liv så tog männen jättestor plats på Universitetet. Vem minns inte honom som alltid snackade med den manliga föreläsaren efter föreläsningen? På skolor jag har jobbat har männen alltid hörts och synts mest. Klassikern är väl när den kvinnliga rektorn lyfter fram och hyllar en man gång på gång, som gjort något med en elev som vi kvinnor gjort i flera år utan att uppmärksammas.
Det är inte så att jag hatar män. Tvärtom saknar jag ofta en man, men jämlikhet är fortfarande något vi behöver jobba med i samhället. Det är viktigt att lyfta den som förtjänar det och inte bli bländad av en man som pratar på för att synas, flirtar och ler.
I longingforlove.se sätter Cecilia en man på plats verbalt några gånger och naturligtvis tycker han att hon överreagerar, men jag tänker att hon precis som jag har tjänat andra hela livet, kämpat på utan att ta plats och få synas (Nej, jag hamnade ju bakom dörren.) och kokar ibland över för att hon är så jävla trött på att många män inte fattar vad hon pratar om. Till exempel påpekar hon hur ojämställt det har varit och fortfarande är när det gäller litteraturpriser. Nobelpriset i litteratur hade 2022 delats ut åt hundratre män och femton kvinnor, Akademins nordiska pris – tjugonio män och sju kvinnor och Nordiska rådets litteraturpris har delats ut till fyrtiofyra män, men bara sexton kvinnor.
Ibland känns det faktiskt som om jag varit arg hela livet.
Nu lever jag min dröm
41 år, kan ni tänka er? I 41 år har jag slavat som lärare, i först den statliga skolan och sen den kommunala, men nu, för bara några veckor sen, har jag gått i pension och är författare på heltid. Kan ni förstå hur underbart det känns?
Så medan mina f.d. kollegor sen den 10 augusti suttit på meningslösa möten, långrandiga konferenser och haft tjatiga gruppdiskussioner så har jag skrivit, tränat, läst och badat. Några dagar har jag också lekt med hunden Sasha och med barnbarnet. Kan man ha det bättre?
Besparingar som ledde till fler och större grupper gjorde tyvärr lärarjobbet till ett löpande-band-arbete i en ganska rostig skolindustri. Jag är faktiskt glad att jag inte drunknade av alla arbetsuppgifter som vällde över mig. Någon kanske undrar hur jag hann skriva både barnboken Kristine!, novellerna i Tackla, andra noveller, romanen longingforlove.se och en eller annan dikt. Jo, jag var tvungen att göra något kreativt emellan, annars hade jag inte överlevt.
Några dikter om skolan blev det under åren. Här kommer tre:
Vägen till PISA-segern
På fyrtioett år har jag
bara fått
två dagars fortbildning i religion
Vi har fjorton Biblar på min skola
men Koraner har vi bara åtta av
Andra religioner göre sig icke besvär
Jag kan vägen till PISA-segern
men står utmattad och tigande i korridoren
Den slutgiltiga lösningen
Först avskedade de en vaktmästare
sen fick datateknikern gå
Därefter gjorde man sig av med en skolsköterska, en kurator och en biblioteksassistent
När specialläraren gick i pension ersattes hon av en dator
Tre kamratstödjare förvandlades till en
Nu väntar vi andra på den slutgiltiga lösningen
Lära av varandra
På studiedagen
samlas vi i aulan
Vi ska lära av varandra
Vi är professionella
Kollegan och jag
sätter oss i städskrubben
med en flaska vin
och hånglar
Ännu en recension av longingforlove.se
Så har det kommit ännu en recension av longingforlove.se. Det är Emma, d.v.s. relevantreader på Instagram, som har skrivit den, vem det nu kan vara? Kanske är det någon läsare som köpte boken när jag pratade om den och mitt skrivande inför sommarkursdeltagare på Stensunds folkhögskola förra veckan eller någon snabbläsare som köpte boken när jag deltog i Boksamtal på Frisksportarnas Riksläger på Stensund för bara några dagar sen eller så är det någon helt annan. I alla fall skrev Emma så här i sin recension:
”Först och främst har den här boken fått mig att inse att jag numera identifierar mig som kvinna 40-50 år. Jag är 36. (Nope, ingen åldersnoja här!)
Sen då? Bibliotekarien Cecilia är 46, frånskild sen några år tillbaka med en ranglig relation till sin exman och nu ska hon gå en skrivarkurs. Kursledaren Ruben är förvisso snygg, men att som raggningsreplik jämföra en kvinna med ett åtråvärt litteraturpris? Nja. Han har förstås andra kvaliteter, men det har ju Jarl och Eldar också? Något övriga deltagare på kursen tycks ha gemensamt är oförmågan att formulera sig vettigt, särskilt när det handlar om genusfrågor. Detta stör Cecilia (och mig).
Jag gillar tempot i den här boken; jag gillar hur Cecilia framstår som något rabiat i sin övertygelse att kvinnor kan och att kärleken inte är värd att satsa på – det går åt skogen ändå. Däremot går hon till överdrift ibland och då blir jag irriterad, haha. Att tjafsa om om det borde heta ”mannaminne” eller ”kvinnaminne”? Nja.
Cecilia är tuff. Hon har skinn på näsan (lite extra på knogarna, visar det sig) och trots misslyckanden i dejtingvärlden ger hon ändå inte upp. För nånstans innerst inne längtar även hon, därav att hon signat sig på dejtingsidan longingforlove.se. Finns det någon man för henne där, tro? Eller dyker han upp på resan till Island?
Läs själv för att ta reda på hur det ska gå! Det här är en bok om att skriva böcker, om att äta fermenterad val och att försöka bli mer ärlig mot sig själv. Om att vara ensam och att verkligen känna sig ensam.” av Emma d.v.s. relevantreader på Instagram
Tack!