Jag har nyligen läst ut boken Vindens skugga av Carlos Ruiz Zafón. Boken är hyllad världen över och flera har sagt att jag måste läsa just den. Jag hade alltså höga förväntningar på boken.
Vindens skugga handlar om den unge Daniel Sempere som får följa med sin far till de hemliga böckernas kammare och välja ut en bok. Han väljer Vindens skugga av Julian Carax och läser den i ett sträck samma natt. Daniel blir besatt av boken och vill läsa mer av författaren. Han startar ett detektivarbete och dras in i en mystisk härva i sitt sökande efter författaren och hans böcker.
Om jag fortfarande hade varit tolv år hade jag säkert älskat denna bok och dess osannolika spännande händelser. Nu är jag några år äldre än tolv och ska jag vara ärlig så drogs jag inte in i händelserna alls. Jag hade inga problem att lägga ifrån mig boken när något annat lockade och jag satt heller inte uppe och läste nätterna igenom. En hel del av historien i boken känns krystad, men för all del är det dock en hyfsat underhållande historia.