Kategori: Blogginslag

Vad ska du bli när du blir stor?

”Vad ska du bli när du blir stor?” Frågan ställer kollegan direkt till mig när jag kliver in i arbetsrummet. Utan att blinka svarar jag: ”Pensionär.” För det är ju i ärlighetens namn inte så många år kvar nu. Pensionen finns där framme inom en överskådlig tid.

”Fel svar”, säger hen och skattar. Det rätta svaret är influenser eller YouTuber för det är så våra elever på samhällsprogrammet svarar. Jag suckar och tänker att de där eleverna borde vara mer realistiska och sikta på att bli lärare eller sjukskötare eller satsa på något annat bristyrke. Herre Gud, alla kan väl inte vända ut och in på sig på YouTube eller kråma sig i nya kläder på en blogg.

På väg hem från jobbet funderar jag mer på frågan. Vad hade jag velat bli om jag varit ung idag? Hade jag varit en som gjort succé på Youtube? Ja, naturligtvis, absolut.

I lågstadiet hade vi något som kallades för roliga timmen. Vi elever kunde få uppträda inför klassen. Vi uppmanades att spela upp en sketch, sjunga, spela något instrument eller berätta en rolig historia. Eftersom detta var långt före mobilfilmadet finns inga av dessa ljuva stunder bevarade mer än i mitt minne, men oj så underhållande vi var. Ja, alltså min bästis Monica J och jag. Vi uppträdde i stort sett varje rolig timme. Roliga historier kunde vi många och spelade musik gjorde vi också. Hon klinkade på gitarren medan jag pep på flöjten.

Vårt verkliga succénummer var dock Tjong – smock sketchen. Den spelade vi många gånger och vi tyckte att vårt skådespeleri bara blev bättre och bättre varje gång. Sketchen gick till så här: Bästisen Monica J, blond och stark stod på scenen och jag Monika T, smal, liten och mörkhårig gick emot henne. I handen höll jag ett rån. ”Det här är ett rån”, skrek jag och viftade med rånet framför henne. Hon stirrade argt på mig och sen sa hon högt ”Tjong- smock” och drog några teaterrallarsvängar framför mig. Jag spelade träffad och föll framåt, hon fångade upp mig på axeln och bar ut mig ur klassrummet. Publiken jublade och applåderade, minns jag eller jag vill i alla fall minnas det så. Vi körde den här sketchen gång på gång och vi blev bättre och bättre på själva tjong – smockandet och fallet. De sista gångerna hade vi nog platsat i vilken cowboyfilm som helst. I alla fall trodde vi det själva.

Så här mer än femtio år senare har vi ett annat perspektiv. Min bästis vill minnas att när vår fröken ställde frågan om någon ville uppträda och vi räckte upp handen gjorde hon en grimas som uttryckte: ”Nej, inte de där två igen.” Vad barnen i klassen tyckte har vi aldrig fått veta riktigt. De vi försiktigt har frågat minns inte alls våra framträdanden.

Så vad ska jag bli när jag blir stor? Jo, jag ska bli pensionär och YouTuber. Jag ska bara fråga min (fortfarande samma) bästis Monica J om hon vill vara med på film. Vi kan kanske skaka liv i den där Tjong – smockscenen igen och vem vet? Kanske behöver Dramaten några starka kvinnor som kan slåss på scenen nu när en och annan våldsam karl fått gå.

Ett kärleksfullt 2019

Låt 2019 bli det kärleksfulla år du alltid har hoppats på. Fundera på vad just du kan göra för att världen ska bli bättre. Alla kan bidra med något om så bara med ett leende, några uppmuntrande ord eller med en hjälpande hand. Efter ett långt arbetsliv i skolan är jag otroligt trött på alla typer som tror att människor växer av motstånd och hinder. Såna som jävlas med elever och kollegor (Jo tyvärr finns både såna lärare och rektorer.) och tror att de gör gott i längden, måste verkligen omvärdera sina idéer. Ingen människa blir stark av ständiga hinder. Den idiot som fortfarande tror på den förlegade idéen att människor ska brytas ner innan de kan kan blomma bör stoppas omedelbart. Istället hamnar människor som det ständigt hunsas med i missbruk, passivitet, håglöshet, folkskygghet, stress, sjukskrivning, depression, egoism och bitterhet. Ingen människa växer och utvecklas på ett bra sätt av ständiga motstånd, hugg eller slag, men om vi samarbetar, lyfter varandra och är vänliga och uppmuntrande kommer under att ske. Det är och kommer alltid att vara min absoluta övertygelse. Barn som får en kärleksfull och uppmuntrande uppväxt blir i regel bra människor medan barn som det ständigt hunsas med blir osäkra, ledsna, hämndlystna och kanske elaka. Vi alla tillsammans påverkar vilken värld vi får.


GOTT NYTT ÅR

Det är idag vi förväntas summera 2018 och ge oss själva en kärleksfull knuff in i 2019. En del behöver en lite hårdare knuff och för andra behövs bara en liten puff. Vilket ni än väljer önskar jag er all välgång och lycka under 2019.

Om du vill prova något nytt under året kan du förslagsvis gå på någon av aktiviteterna som min väninna Jana Särman på Odla livet anordnar. Se nedan! GOTT NYTT ÅR!

Jag önskar ER Alla hälsa och ett vackert nytt år. Akupunkturen kommer igång den 21 januari.
QIGONG, TAIJI & MEDITATION: 7 februari kl 17:30- 20:30 QIGONG & MEDITATION, Vattendraken från den fem drakarna och sittande meditation.På Elements, Karlbergsv 55. 350 kr. 
17 februari, kl 9-17 TAIJI, The hidden immortalHälsans hus, Fjällg 23 B, 1400 kr
26 februari kl 8-11 QIGONG & MEDITATIONBirkagården, Karlbergsv 86 B, 350 kr

5 mars kl 8- 11 QIGONG & MEDITATION, Tranan flygerBirkagården, Karlbergv 86B, 350 kr
31 mars kl 9-17 QIGONG & MEDITATION, De fem drakarnaElements 1400 kr30 april, 8- 11 QIGONG & MEDITATIONPå Birkagården, Karlbergsv 86B
Heldagarna anmäls och betalas två veckor i förväg.

QIGONG PÅ AMORGOS GREKLAND 9-15 september
7 heldagar Qigong på den fina ön Amorgos. Kursen kostar 5800 kr.För en säker plats anmäl redan nu, föranmälan kostar 800 kr.
vi ses Jana

Varför gnäller du?

Varför gnäller du? Har du funderat på det någon gång? Har du tänkt på vad det gör med dig och din omgivning? Inte? Då är det kanske på tiden att du gör det.

Efter ett långt och riktigt skönt sommarlov har skolan börjat igen. Jag har badat, paddlat, vandrat i fjällen, latat mig i många veckor, läst en ansenligt stor hög med böcker och lyssnat på sommarprat. Så kommer jag till min arbetsplats. En gymnasieskola i Stockholm. En ny rektor har vi fått och efter introduktionen känns det riktigt bra. Så går en dag. Och en till. Då börjar de. Gnällmånsarna som av någon anledning alltid finns i lärarkåren. De verkar inte ha en enda positiv tanke i huvudet. De oroar sig för att schemat inte är klart, de gnäller över sommaren som varit för varm och de frossar och riktigt gottar sig i att gnälla och klaga på allt mellan himmel och jord. Vilka tråkiga liv de måste ha.

Redan andra dagen vänder jag när jag kommer in i lunchrummet. Gnällandet runt matbordet kokar och bubblar. Alla som sitter där gottar sig i varandras negativa tankesätt. Jag tar  min lunch och går och sätter mig ensam utomhus på en bänk och äter. Och så har det fortsatt. Ensam är alltid bättre än i sällskap av gnällande kollegor.

Visst kan mycket på skolan fungera bättre, men ingenting blir bättre av gnäll. Gör något åt saken, byt jobb eller håll käften, händer det att jag säger. Då blir folk tysta. De känner sig hotade över att de inte finner någon gemenskap med mig i att gnälla.

Allt är verkligen inte perfekt på min arbetsplats, men jag tänker att man måste göra det bästa av situationen och aldrig glömma att vi jobbar med ungdomar som i de allra flesta fall har framtidstro, livsglädje och hopp.

Det finns så mycket att glädja sig åt när du vaknar varje dag. För tänk på alternativet, att inte vakna alls. Snart är vi alla där. Ett liv går ganska fort. Och glöm aldrig att vi är varandras arbetsmiljö. Gör den till ett omfamnande rum att vara i. Gör dig själv och andra glada idag. Imorgon kan det vara för sent.

 

Yoga på Stensund

En av Sörmlands vackraste platser ligger några kilometer utanför Trosa och heter Stensund. Stället ägs av frisksportrörelsen och de driver även en folkhögskola  där. Jag firade oslagbara midsomrar på Stensund under hela min uppväxt. Vi bodde då på campingen.

Numera besöker jag Stensunds folkhögskola en vecka per år och deltar på någon av de spännande sommarkurserna som skolan erbjuder. I år blev det Kundaliniyoga med Annika Larsson, tidigare har jag varit med på skrivkurserna med Jeanette Niemi, men det finns mycket att välja på:

Havskajak, teckning, silveryoga, vedic art, skrivkurs, kundaliniyoga, mandalamålning, sångkurs, skapa det liv du vill ha, aktiv retreat, seglingskurs, träbåtsrenovering, träbåtsbygge, möbeltapetsering, silversmide, vandring och yoga, akvarellmålning och yogapaddling,

Det som gör veckan på Stensund så fantastiskt är miljön och människorna. Man känner sig varmt välkommen och det är en familjär stämning. Att sen utsikten från slottet (Ja, du läste rätt, skolans huvudbyggnad är ett litet gulligt slott) är magisk ger extra energi och glädje.

Om jag vore tjugo år igen skulle jag gå någon av heltidsutbildningarna som skolan erbjuder, men nu njuter jag av att kunna gå på sommarkurs istället. Gå en kurs du med! Utbudet hittar du på www.stensund.se

Avsked

Så tog vi ett sista avsked av vår mamma och Oma, Anneliese Thormann den 31/5 2018. Med båten Flora tog vi oss ut till ett skär utanför Nynäshamn. Solen strålade från en klarblå himmel och en frisk vind svepte över havet. Vi sjöng Vem kan segla förutan vind, kaptenen klämtade fyra gånger i skeppsklockan vilket betyder att vaktpasset är över, urnan sänktes ner av ett av barnbarnen, vi la våra blommor i vattnet, båten körde långsamt runt blommorna och när vi lämnade platsen sjöng vi Nu grönskar det i dalens famn.

Vi hade varken präst eller officiant med utan gjorde som vi alltid gjort i vår familj, på vårt sätt. Mamma hade älskat den här utflykten och vi fick ett fint minne att ta med oss i livet.

Foto: Alexander Donka

Qigong, taiji och meditation med Jana Särman

 

HELDAG I QIGONG den 9 juni

Under dagen övar vi De fem elementens qigong och sittande daoistisk meditation, Det blir också en genomgång av grundläggande qigong teori och om det finns tid och lust känner vi lite på Tranan flyger.

Kursdagen sker på Ljunglöfska slotten, där  äter vi lunch och fikar, och har tillgång till en vacker sal. Om det är fint väder övar vi ute de fina omgivningarna.

Man kan åka kommunalt, t-bana till Islandstorget och sedan buss 113, närmare beskrivning till de som anmäler sig.

Vi övar mellan kl 10-17 och priset är 1300 och det inkluderar lunch och fika.

alla är hjärtligt välkomna

 

HELDAG I QIGONG den 10 juni

Denna dagen ägnar vi åt Elddrakens meridian qigong och Taiji quan, yinxian alltså The Hidden immortal taiji formen. Vi gör även sittande daoistisk meditation.

Kursdagen hålls på Balanscenter, Brännkyrkag 111 b vid Zinkensdamm t-bana.

Vi övar kl 9:30-16:30 med ca 1 1/2 timmes lunchpaus.

Priset för dagen är 1200 kr.

Alla är hjärtligt välkomna

 

VILL MAN GÅ BÅDA DAGARNA 9 & 10 KOSTAR DET 2200 KR

Om man bara vill gå en dag och få mer grundläggande qigong passar den 9 lite bättre.

 

Anmäl senast den 1 juni genom att sätta in avgiften på odlalivets plusgiro: 116 38 10-3

och meddela gärna mig också för säkerhets skull på jana@odlalivet.seeller 0707 348800

 

QIGONG RETREAT PÅ SKURUP FOLKHÖGSKOLA 9-13 JULI

läs mer på skurupfolkhogskola.se

man anmäler sig till skurup folkhögskola

 

QIGONG, MEDITATION OCH TYSTNAD, 23-28 JULI PÅ TJÄRNÖ I BOHUSLÄN

En återkommande och mycket uppskattad reträttvecka på fina Gullnäsgården på Tjärnö utanför Strömstad. Läs mer på gullnas.se

Anmälan sker till odlalivet

 

QIGONGRESA TILL WUDANG SHAN, 22 AUGUSTI

någon enstaka plats kvar

 

MASTER WU HAR HELGKURS I XINYI DEN 28-29 APRIL I STOCKHOLM OCH TAIJI PUSH HANDS 6-8 JULI UTANFÖR NYNÄSHAMN. Läs mer på qimasterwu.net

 

Qi och värme på er alla

jana

Älskad, saknad

Ibland finner man inte orden. Ibland är verkligheten för påträngande och sorglig. Så har det varit den senaste tiden.

Den 24/1 2018 somnade vår mamma och mormor Anneliese Thormann född Klehr in för evigt.

Trots att hon hade varit sjuk länge och trots att jag ibland tänkte att det inte var ett värdigt liv längre och trots att hon själv sa att hon inte ville leva så; att bli matad, lyft i och ur sängen och få hjälp med allt, så var det svårt att förstå att jag aldrig mer kan berätta för henne vad som händer och sker.

Nio dagar innan hon dog fick hon träffa sitt barnbarnsbarn. Det var ett magiskt möte. Vi glömmer det aldrig.

Förhoppningsvis har hon det med sig där hon är nu tillsammans med sin lillebror  Didi som drunknade utanför Wolin när han var ett och ett halvt år gammal.

 

 

Det är alltid en kvinna

”Jag har jobbat lite på jullovet och lagt planeringen på Google- drive, titta gärna”,  skriver en kvinna i gruppen för svensklärare på Facebook.  En kvinna, tänker jag, det är nästan alltid en kvinna som jobbar fast det är lov och så söker hon bekräftelse hos andra kvinnor. Jag tar sats och vill skriva en kommentar. ”Fatta att det är lov nu!” eller ”Varför tror du att vi har fyrtiofem timmars arbetsvecka under terminen? Jo, för att vi ska vila nu, roa oss, läsa, få nya intryck för att orka vara bra lärare sen, när terminen börjar igen.”  Men jag hejdar mig. De duktiga flickorna är så många i skolvärlden. Jag vill inte starta ett uppror i gruppen  igen, som jag gjorde i somras. Då var det en lång tråd om något undervisningsproblem som pågick sommaren lång. Till slut skrev jag: ”Det är sommarlov nu. Gå och bada!” Då blev det genast oro i gruppen. Alla duktiga flickor och några pojkar kände sig kränkta. De var ju ansvarstagande lärare som engagerade sig oavsett sommarlov.  Det var viktigt att diskutera skolproblemen hela tiden. Dessa lärare vill jag aldrig hamna bredvid på en fest, tänkte jag.

Jag som varit med i över trettiofem år i skolbranschen vet att de där överengagerade lätt blir utbrända och/eller besvikna när de upptäcker att de som roat sig och haft kul under lovet (mestadels män och så jag då) är de som blir populära på skolan (fast här är männen i majoritet, ingen kvinnlig lärare i min ålder är populär) Ingen jävel tackar dig om du jobbar hela tiden.

Inte heller förstår jag mig på vissa twittrare (de flesta verkar dock vara män) som uppenbarligen är lärare och dag ut och dag in klagar och gnäller om skolan. Till min förvåning fortsätter de fastän det är jullov. Har de inget annat att göra? Har de ingen familj? Har de inga kompisar? Tror de på allvar att skolan förändras för att de gnäller på twitter alla dagar under året? Ja, jag vet, jag twittrar också, men inte så mycket om skolan och inte gnäller jag på allt hela tiden .

Ibland är det bättre att hålla käften och ha kul. Så var det sagt. 2018 tänker jag fortsätta med det. Ha kul alltså.

Gott nytt år!

Så är det återigen hög tid att önska varandra ett gott nytt år. Tiden rusar och åren går.

Om jag ska summera 2017 så var den absoluta höjdpunkten att bli farmor. Det gav upphov till stor glädje. Roligt var också att mina barns båda katter trivs fint hemma hos mig. Kan det bero på att jag hade en egen katt när jag var barn? Mina dolda kattskötartalanger har i alla fall blomstrat under året som gått.

Till det negativa hör ju min arbetsplats som inte alls kunde hantera min anmälan av trakasserier på ett professionellt sätt. Dock är jag glad att jag fick möjligheten att vara hemma med full lön under de första månaderna av  utredningen. Nu bidde det bara en tumme av den (trots att det gått mer än nio månader sedan anmälan har utredningen inte presenterats än) och ska jag vara ärlig så tycker jag att HR-avdelningen på Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad kan dra något gammalt över sig och skämmas. Inte heller gjordes det en analys av arbetsmiljön på hela skolan som det talades om utan de som intervjuades i fallet var de som ville ta sig till utredande psykolog och prata. Tror ni på allvar att vuxenmobbare gör sånt frivilligt? Att tre rektorer samtidigt sagt upp sig från min skola signalerar ju något om vilket arbetsklimat det är där.

Vad jag önskar mig för nästa år? Att få vara frisk är nummer ett, men visst finns det förhoppningar att de manus jag skrivit på ska bli utgivna. Väninnan frågade igår om jag inte önskade träffa någon man. Vad svarar man på det när man fyller sextio om ett halvår? Det är faktiskt inte så viktigt och jag vänder hellre på frågan: Finns mannen som vill träffa mig?

Så kära läsare, ett glatt slut på 2017 och ett gott nytt 2018 önskar katten Grossmann och jag.