Författare Monika Thormann
Har du liksom jag drabbats av en förkylning? Funderar du över vad som kan vara botemedlet? Jag tror jag har svaret.
Finhacka 1,5 cm färsk ingefära och lägg i ett litet glas, pressa i en vitlöksklyfta, pressa en halv citron eller lime och häll på, fyll på med vodka eller annan lämplig starksprit. Drick!
Ett stalltips är att polsk mintvodka smakade bättre att fylla på med än konjak.
Nytryck igen!
Nytryck igen!
För åtta år sedan skrev jag elva noveller som publicerades i Tackla, läsförståelse, skönlitteratur, blå-, röd- och svart pist. Emellanåt trycks det upp nya upplagor. Det är alltid lika roligt att så många läser dem. Elva noveller är skrivna av mig, Monika Thormann och elva av Ann-Marie Tormalm. Läs dem du med! https://www.nok.se/Laromedel/GY-VUX/Gymnasiet/Svenska/Tackla/
Kanske är vi lite galna kollegan och jag som gick hemifrån kl 05.10 igår morse för att ta tåget 06.06 till Göteborg och Bokmässan.
Väl på mässan drogs vi runt av sorlet av besökare som beundrade alla dessa kloka författare som poppade upp än här, än där på olika scener för att tala väl inför publiken.
Petter fick alla kvinnliga bibliotekarier och lärare att smälta när han berättade om hur viktig han anser att litteraturen är för skapandet och så pratade han såklart om sin nya bok Remix.
Johanna Tydell berättade om sin nya bok Mornitologen på Svenska kyrkans scen.
På DN:S scen bytte Niklas Rådström, Herta Muller, Elisabeth Åsbrink och Sofi Oksanen av varandra. Intressanta samtal!
Ebba Witt Brattström och Kakan Hermansson talade om feminism på ett ställe. Vad Kakan tillförde debatten är jag mycket osäker på. Hon lät mest som en elev som lärt sig retorikens knep, men egentligen inte har något att säga för hon inget vet. Nu tycker ni kanske att jag är elak, men med vissa kändisar är det precis som i sagan om kejsarens nya kläder.
Bodil Jönsson hade också skrivit en ny bok, men då var vi trötta och hungriga och gick istället till kokbokshörnan där Jessica Frej showade på scenen. Vi fick ett smakprov på hennes goda mat och när jag efteråt sa till henne att min kära svärdotter Johanna Åkerberg Kassel plåtat alla vackra bilder i hennes bok blev hon så här glad.
Dessutom berättade hon att sonen, ( min son alltså) fotoproffset Alexander Donka hjälpt till med omslaget på boken.
Jan Guillou dök upp överallt precis som den där envisa fågeln i Kalle Anka på julafton så till slut sa jag: ”Hej Jan”, till honom och då tittade han undrande på mig, men hälsade snällt tillbaka. Han kanske inte mindes middagen för cirka tio år sedan då vi satt vid samma bord. Jag har inte glömt den och hur imponerad jag var över att han fortfarande efter så många år visste exakt hur snabbt han simmade på 50 fritt på 50- och 60- talet.
Jag fick också tillfälle att presentera mig för tidningen Näras chefsredaktör Madeleine. Den uppmärksamme läsaren har noterat att jag skrivit ett antal artiklar för tidningen och nu har mejlkontakten fått ett ansikte. Där fanns även Benny Rosenqvist med sin nya bok Kärleken som healing. Jag köpte ett ex och fick en fin hälsning i boken. Om jag blir klokare och kär efter att ha läst den återstår att se.
Ebba Witt Brattström signerade både Århunbdradets kärlekskrig ovh boken Kulturmannen som jag köpte. Roligt nog mindes hon att hon varit hos mig på skolan och hållt en föreläsning för kanske 14-15 år sen. Nu ser jag fram emot att läsa böckerna hon skrivit.
Så tog vi omtumlade tåget hem och när jag kom hem i natt kände jag mig som en brustablett i ett dricksglas. Bubblande, omskakad och busigt brusig av alla möten med kända och okända.
Tre kokböcker i travar: Fest på 30 minuter, Ett ägg är också middag och Du är min bästa vän och jag tycker mycket om att komma på middag hos dig, alla med oerhört vackra bilder av Johanna Åkerberg Kassel. Stolt svärmor är jag också.
Det gäller att hitta de små stunderna som glimmar av guld. Som i morse när jag yrvaket joggade ut i gryningsljuset, lunkade runt den vanliga rundan, stannade på bryggan och körde mitt morgonprogram via appen, Seven minutes, två gånger. Snacka om att jag kände mig nöjd när jag lite senare duschade, käkade frukost och tog tunnelbanan till jobbet. Det låter kanske skrytigt att skriva om det på bloggen, men jag skriver inte detta för att du ska känna dig dålig, tvärtom, kan jag så kan du.
Jag ställer aldrig någon klocka när jag ska köra ett morgonpass, vaknar jag inte så behöver kroppen sova. Då får den det. Men om jag vaknar av mig själv är det bara att dra på löparkläderna, stretcha lite försiktigt och sen ge sig av. Ett kort morgonpass är bättre än ingen träning alls.
Snart är det mörkt och kallt på mornarna, då är det inte lika lätt att komma ut, men än skiner solen och värmen finns kvar i luften.
Redan för några år sedan, när en väninna och jag cyklade på Åland insåg jag att Åland är underskattat.
I går kom jag hem från en tre dagars lyxvistelse på Havsvidden på Ålands norra udde. Utsikten, bryggorna, vattnet, maten, miljön och sällskapet var i världsklass. Att vi dessutom hade med oss träningskläder och körde ett hårt träningspass varje morgon gjorde vistelsen ännu bättre.
Varför ska man trängas på någon svettig strand vid Medelhavet när man kan njuta av Nordens friskhet på Åland?
RETREAT, QIGONG, MEDITATION & TYSTNAD
En reträtt i daoistisk anda, 25-30 juli på Tjärnö i Bohuslän
Stillhet är temat för denna reträtt och metoderna är meditation, främst daoistisk och qigong.
Tystnad. Vi tillbringar veckan i tystnad för att behålla stillheten och få en djupare förståelse av hur övningarna påverkar oss.
Qigong är stillhet i rörelser, som ger flöde, som är förutsättning för hälsa. Vi kommer öva Emei Qigong och ev Wudang Qigong, övningarna är upplagda så att vana utövare kan fördjupa sig ytterligare och nya utövare kan få en bra grund i qigong.
Tystnaden fördjupar stillheten, rörelserna stödjer meditationen och meditationen underlättar för rörelserna osv
Reträtten ger återhämtning och stärker psykiskt såväl som fysiskt.
Kosten är vegetarisk
Platsen är fina Gullnäsgården på Tjärnö. Vi kommer få tillfälle för helande salta bad från gårdens egen brygga eller på någon av öns stränder eller klippor dit man kan cykla.
Läs mer på www.gullnasgarden.org
Kursen kostar 3000 kr. Mat och logi i delat rum 3550, i enkelrum 4100 kr.
Betala in för mat och logi senast den 22 juni, och kursavgiften senast 18 juli till odlalivets plusgiro: 116 38 10-3.
www.odlalivet.se
Minns ni när ni lekte som barn? Röda och vita rosen? Burken? Kull? Kurra gömma? Gömma nyckel?
Ibland hör man människor säga att det är viktigt att leka även som vuxen. Och det kanske det är? Men när människor tar leken på för stort allvar och leken övergår till någon slags vuxenmobbning, är det inte roligt längre.
Visst har jag också varit med och arrangerat ett och annat ”practical joke” ibland som att klistra orange lappar med bokstäverna HJÄLP under skorna på en brudgum, luftat cykeldäck, som barn slängt ettöres smällare in genom ett tvättstugefönster eller sätta plastfolie över toaletten. Men att år in och år ut utsätta människor för sånt är sjukt och borde vara straffbart.
Oftast vet man inte vem som står bakom ”lustigheten” eftersom arrangören föredrar att vara anonym. Det säger ju en hel del om dem och vilka de är; fega, osäkra (oftast män, men även en del kvinnor) och med låg självkänsla. MOD måste ju ändå vara att göra gott i en ond värld.
Om man som jag i många års tid blivit utsatt för att folk lägger uppiggande medel i mat och dryck så att sömn blir otänkbart, ändrar min cykelsadel, gömmer prov som jag rättat, gömmer laddare till mobilen, pajar min dammsugare femtioelva gånger plus en mängd arrangerade elevproblem som är så fåniga och uppenbart arrangerade att man nästan dör är man ganska less och undrar hur det står till med mänskligheten egentligen? Vem har något nöje av att jag inte kan sova och är sömnig dagen efter? Inte mina elever i alla fall. De får en trött lärare. Och när cykelsadeln ändrades var det ju jag som fick cykla på en sne sadel. För att inte tala om dammsugaren som pajade hur många gånger som helst. Varför gör någon så här? Vad försiggår egentligen i människors sjuka hjärnor? Tänk om alla la ner lika mycket energi på att förbättra världen istället?
Ofta håller människor som sabbar för andra ihop som i en klubb för inbördes beundran. De hyllar varandra i sina korkade dåd och beundrar varandra. Jag känner bara förakt.
Tillhör du dem som tror att du är rolig när du pyser luften ur någons cykeldäck utan att hen ser dig eller att du ska bli upphöjd på något sätt när du preparerar någons drink så att personen inte kan sova på flera dygn? Jag kan då upplysa dig om att du är en liten skit som inte alls fattat vad livet går ut på. Gå och släng dig i väggen om du ens klarar av det.
Och du som tyst ser på kan dra något gammalt över dig och sitta så resten av livet och skämmas.
Vem kunde tro att jag skulle bli fotbollssupporter? Jag som mest gillar individuella idrotter och inte alls varit något fan av lagsport. Men vem kan tacka nej när kära Bosse bjuder med mig på Bajenmatcher? Inte jag i alla fall. Bajen har ju alltid varit mitt lag, uppväxt söder om stan som jag är. Än har laget inte vunnit när jag har varit med, men det kommer. Förutom själva fotbollsmatchen, som är världens bästa mindfullnessövning (här och nu gäller varje sekund) fascineras jag av vilken mansdominerad värld fotbollsmatcher är. Alla spelare och tränare är såklart män och alla funktionärer runt omkring. Och det är ganska många. Finns det inga kvinnor som jobbar i fotbollens värld? Var är alla tjejer som spelade fotboll som barn? Varför engageras inte de när det är match? Är det ens möjligt att tänka tanken att en tjej kan vara fotbollsdomare, tränare, massör, linjekvinna eller funktionär? Att det nästan bara är män i publiken är också intressant, särskilt om man är singelkvinna som jag.
En mycket bra bok!
