Det finns saker som man skrattar åt hela livet. Det här har några f.d. kollegor och jag skrattat åt i 20 år, minst…
Vi jobbade på en skola som hade många hemspråkslärare. En av dem var liten och tanig och såg mest ut som en grabb i 12-års åldern i kroppen fast han var medelålders och hade skägg. På en personalfest skulle det dansas. Alla kommenderades upp på golvet och någon sorts folkdans där man snurrade runt och bytte partner startade. Den lille hemspråksläraren snurrade runt bland damerna och efter en stund kom han till vår stora bildlärarinna. Hon var säkert 185 cm i strumplästen och bastant, han var under 160 och spenslig. Vi var några som stod och såg på när hon svängde runt så att han lättade från golvet och en av oss lugnt sa: ” Det där går nästan under betäckningen kast med liten hemspråkslärare.” Behöver jag berätta att vi skrattade? Och att vi skrattar åt det än… Om de visste vad de har roat oss länge?
Jag vet att man inte ska göra sig lustig över andra och speciellt inte åt hur de ser ut när de inte kan göra något åt det, men ibland kan man inte låta bli… 😀